Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om Sveriges förbindelser med Nederländerna från äldsta tider till år 1614 af Carl Springhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
C AHL SPRINGHORN.
blifva af dessa inbegripen i det blifvande fordraget, men långt
innan ofvan anförda bref skrefs till Gustaf, hade redan den
9 september i Gent slutits mellan burgundiska hofvet och
Kristian ett förbund om handel och ömsesidig hjelp, detta senare
äfven vid ett möjligt fall af krig mot Sverige eller mot Lübeck
och dess anhängare.
På någon fortsättning af den genom föregående skriftvexling
inledda underhandlingen har Gustaf emellertid ej inlåtit sig, ej
heller utskickat några nya sändebud. Han underhöll dock
fortfarande skriftvexling med burgundiska hofvet och följde meel
största uppmärksamhet förvecklingarna mellan detta och
Lübeck 2), men hade emellertid den förtreten att se sig »platt
ute-lyckt» från den fred, som i mars 1534 slöts i Hamburg mellan
dessa makter och i hvilken äfven Danmark intogs.
Så mycket hade dock vunnits med de förnyade
förhandlingarne mellan hofven, att handelsförbindelserna mellan Sverige
och Nederländerna äfven blefvo något lifligare och underhöll os
ej minst af konungen sjelf genom utskickade fartyg och
sändebud. Det var genom Severin Kiil och förutnämnde Poppius
Otto i Amsterdam, som konungen lät utföra och försälja sitt
smör och andra varor, i hvilkas ställe anskaffades kläde,
sammet, »carmesie, floyell, gyllenduk m. ni.»3) Och sådana varor
jämte salt, kryddor, krain o. dyl. var det, som från
Nederländerna infördes till Sverige i utbyte mot smör, hudar och skinn,
trävaror m. m., såsom vi redan i det föregående nämnt.
Men politiken störde alltjämt den fredliga och lugna
utvecklingen af dessa förhållanden och förbindelser. Grefvefejden
medförde för Sveriges ställning till Nederländerna mycket
bryderi. Jürgen Wüllenwever i Lübeck, på hvilkens samtida
företag och öden vi ej vilja här inlåta oss, såg sig, som bekant,
tvungen af åtskilliga motgångar att i viss mån ändra sin
politik eller åtminstone medlen för sina syftens ernående. Till
detta hörde att han anknöt underhandlingar med burgundiska
hofvet, hvilka afsågo att Fredrik af Pfalz skulle uppsättas på
Danmarks tron, och ined oro förnam konung Gustaf dessa
underhandlingar, som ju äfven för Sverige kunde blifva farliga på
Waitz anf. arb. I, 226.
2) Gust. l:s Reg. flerestädes.
3) Gust. I;s Reg. 1534. Om handeln för öfrigt se Forssell »Sveriges inre
hist. från Gustaf den förste» II, s. 51 o. följ. #
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
