Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om Sveriges förbindelser med Nederländerna från äldsta tider till år 1614 af Carl Springhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
C AHL SPRINGHORN.
få ingå i Elfsborgs hamn, men då intet uträttades, begåfvo de
sig på återvägen utom Johan de 1’Escluse som stannade qvar
for ytterligare försök *).
Kanske är det möjligt att denna konung Johans hållning
mot prinsens af Oranien planer gaf honom hopp om lycklig utgång
i en annan förveckling med Nederländerna, hvilken vid samma
tid stod hotande för riket. Anledningen därtill var det gamla
trätofröet i Östersjön: handeln med Ryssland i Narva. Denna
hade länge varit en nagel i ögat på svenska konungarne särskildt
efter besittningstagandet af Estland, och under kriget hade från
svènsk sida många hinder lagts i vägen för densamma. Från
Nederländerna, Frankrike och Lübeck gjordes åtskilliga
föreställningar häremot, och i Nederländerna qvarhöllos svenska fartyg
såsom repressalier för dem, hvilka Svenskarne borttagit i
Östersjön. Johan beslöt att genom utsändande af en beskickning
undanrödja dessa missförhållanden, och till densamma utsågos
Pontus de la Gardie, Claes Bjelke och sekreteraren Herman
Bruser, hvilka i okt. 1571 begåfvo sig pä väg och efter fåfänga
underhandlingar i Lübeck ankommo i febr. 1572 till Amsterdam2).
Vi ega ingen kännedom om deras egentliga instruktion hvad
Nederländerna angår, ej heller om förloppet af de förhandlingar
som der egde rum, men kunna af några få i vårt riksarkiv
förvarade handlingar sluta oss till hufvuddragen af desamma
angående det ärende åtminstone, hvilka vi ofvan angifvit.
På de framställningar, sändebuden härutinnan synas hafva
gjort, ega vi svar af städerna Amsterdam och Antwerpen, i hvilka
begäres återställande af eller ersättning för de tagna skeppen
och varorna saint för öfrigt ostörd handel och sjöfart i enlighet
med traktaten i Spejer; ja man fordrade till och med ersättning
för åtskillig skada och förlust liden i konung Eriks tid 3).
De svenska sändebuden sökte afvisa dessa anspråk i ett
vidlyftigt svar till hertig Alba, hvilket äfven i och för sig icke
saknar sitt intresse. De påminna i detsamma om huru konung
Erik blifvit afsatt af rikets ständer på grund af sin »orättfär-
Som det heter hos Bor för att underhandla med »vice amiralen af
Sverige» (?) hvilken erbjudit sin tjenst at prinsen.
2) Således icke i juli, såsom Dalin uppgifver i Svea Rikes hist. III, 2 s. 20.
3) »Antworth der Stadt Amsterdam an H. Gr. Pontus de la Gardie de
Commerden angaande», d. 14 febr. 1572; »Antworth dess Rhadts zu Antwerpen»
d. 28 febr. 1572 (akten har skriffelet 1571); samt • Copey der Supplication an
die Kön. Ma:tt zu Schwedenn etc.» d. 6 mars 1572. Riksark. Sthm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
