Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om Sveriges förbindelser med Nederländerna från äldsta tider till år 1614 af Carl Springhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
C AHL SPRINGHORN.
sammanslutning. Ty lian fram stälde bl. a. för liertig Karl
lämpligheten af en förbindelse mellan honom och Generalstaterna
såsom de där egde samma religion och samma fiender. Hertigens
och rikets ställning var också sådan, att den senare med nöje
borde lyssna till en dylik framställning och nästan meel
nödvändighet följa den gifna vinken. Från Jönköping, dit han
kallat adel och pres ters kap att råda bot på den genom
Sigismunds flykt ur riket uppkomna förvirringen, afsände han en
beskickning som både i England och Nederländerna skulle söka
bistand i den väntade striden, och innan ännu De la From entière
på sin återresa hunnit till Nederländerna, hade denna
ditkom-111 i t att öppna underhandling med Generalstaterna.
Såsom sändebud hade hertig Karl befullmägtigat Jacob
Hille och Hans Nilsson.1) Redan i april 1599 befunno sig
desse i Nederländerna, där de först uppsökte prins Moritz af
Oranien i hans fältläger. Den 6 april satte de sig i
förbindelse med Generalstaterna genom att å hertigens vägnar
öfverlemna åt dem en skrift, i hvilken de redogjorde för de senaste
händelserna i Sverige och de omständigheter, som föranledt
svenska folket till brytningen med Sigismund o. s. v.
Till sist påmindes om huru ali denna oro var vållad af
»papi-sternas praktiker», huru konungen af Spanien förehaft ett
anslag mot Elfsborgs hamn och huru holländska fartyg brukats af
Sigismund vid hans anfall på Sverige föregående sommar;
hvarför hertigen anhöll att Staterna ville för framtiden hindra sina
landsmän att låta bruka sig mot Sverige, så ock att, om
hertigen på nytt anfölles af »de påfviske», lian måtte af Staterna
erhålla hjelp, liksom han sjelf lofvade sådan. Tillika
öfverlemnade sändebuden de vilkor, på hvilka hertig Karl, hans
afkomlingar och Sveriges ständer voro sinnade att ingå förbund
med Generalstaterna.
Främst af dessa vilkor var att hertigen ville, när det
behöfdes, komma Staterna till undsättning med ett antal
örlogsskepp, med kanoner, ammunition och folk på egen och Sveriges
bekostnad för en sommar, hvaremot de sjelfve finge betala
kostnaderna för en längre tid. Och på samma vilkor skulle Staterna
’) Deras credentiebref till drottningen af England den 14 Febr. 1599 finnes
i R.R. i Stockholm; ej så det för Generalstaterna dat. Jönköping den 20 Febr.,
af hvilket en copia linnes i riksarkivet i Haag. Angående sändebuden veta vi
att deri förre 1601 var öfverste i Livland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
