Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om Sveriges förbindelser med Nederländerna från äldsta tider till år 1614 af Carl Springhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
C AHL SPRINGHORN.
som i maj lemnat Sverige, att å Staternas vägnar föra de svenska
sändebuden till Haag, där de ho s Staterna fingo audiens d. 24
aug., då Johan Skytte i allmänna ordalag »haranguerade» de
hö gm ögen de, hvarefter de några dagar senare inlemnade en
skriftlig framställning.
I breda, vältaliga drag tecknades, utan tvifvel med Skyttes
lärda penna, Sigismunds regering, konungens af Spanien försök
att erhålla Elfsborg »en hamn, från hvilken man på tre dagar
kan uppnå Holland ocli som rymmer en flotta af 200 skepp»,
hvilken sedan skulle blifva utgångspunkten för kriget mot de
förenade provinserna, hvilket allt nämde konung skulle ernått,
om ej Sigismund blifvit besegrad vid Linköping. Därefter
framstäldes Sigismunds planer på Ryssland och på Östersjön, mot
hvilken senare de kristne staterna, som alltid varit i motsats mot
Polen och Spanien skulle sätta sig, om de ej ville snart
underkufvat. Till sist påmintes Staterna om sitt löfte redan 1601 att
alltid räcka en hjelpsam hand mot Spaniens stämplingar 2).
Generalstaterna beslöto att afskriften af den inlemnade
propositionen skulle meddelas provinsstaterna att öfverlägga och
besluta, ocli ett utskott tillsattes att med de svenska gesandterna
öfverlägga om ett förbund. Dock skulle man först utforska hvad
svar sändebuden fått vid engelska hofvet. Man ville ej afslå
den föreslagna alliansen, som vore af stor betydelse, men
öfverlägga med provinserna och allierade furstar, och resultatet blef
närmast — uppskof3), det vanliga vid behandlingen af alla
frågor i detta invecklade statsmaskineri. Skytte afreste hem i
slutet af sept., under det de öfriga stannade qvar att afvakta
det slutliga svaret. Generalstaterna förklarade för den förre sin
benägenhet för alliansen, men att afgörandet i provinserna kräfde
tid. De begärde emellertid att de tagna skeppen och varorna skulle
återlemnas eller ersättas och att handeln ej vidare störas skulle 4).
samt vill tillåta värfning i sitt land. »Till det 6:e är det intet H. K. M. af
Store Britannien emot, det E. K. M:s skepp, som föra E. K. M:s sendebud till
turkiske kejsaren komme uti följe med E. K, M:s undersåtars och köpmäns skepp,
när de draga till Turkiet, alldenstund II. K. M. inga egna skepp sänder dit.
Men H. K. M. tvekar att meddela dem pass för att ej komma i misstankar hos de
kristne potentater, likasom H. K. M. hade därtill gifvit sitt samtycke, så framt
med turken något kuude trakteras, som lände någon af de kristne furstar till
præjudicium.» (! P)
2) Appendix till Acta hist. R. A. Sthlm; »Proposita etc», d. 8 sept. Riksark.
Haag. Vreede auf. arb.
3) Resol. St. Gen. d. 10, 13, 15, 16 sept. 1610. Riksark. Haag.
4) Resol. St. Gen. d. 2 och 25 sept’. Riksark. Haag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
