Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om historiska föreningar i landsorten af S. Bergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
S. BERGH.
Föreningen för Närikes folkspråk och fornminnen (stiftad
1856). Denna den äldsta af våra fornminnesföreningar utgaf i
slutet af 1850-talet och början af 1860-talet tryckta
årsberättelser och i sammanhang med dem ett par afhandlingar, bland
hvilka vi nämna Herman Hofbergs historiska och antiqvariska
beskrifning öfver Edsberg socken. Föreningen har nu icke på
länge låtit höra af sig.
Södermanlands fornminnesförening (stiftad 1860) nöjde sig
i början med att införa åtskilliga artiklar i Strengnäs
Veckoblad, men har sedermera med understöd af Södermanlands läns
landsting genom H. Aminson utgifvit Bidrag till Södermanlands
äldre kulturhistoria. Hittills hafva fem häften utkommit (1877—
1884). Man finner där bland annat uppsatser om
dominikanernas forna klosterkyrka i Strengnäs, om domkyrkan i Strengnäs
under medeltiden och om Nämdö och Härads kyrkor, vidare
förteckning och beskrifning på i föreningens kyrkomuseum
befintliga korkåpor, messhakar m. m., samlingar af folkvisor, ordspråk,
gåtor och uppgifter om allmogens vidskepelse.
Vestmanlands fornminnesförening (stiftad 1861) har utgifvit
en årsskrift, af hvilken tre häften utkommit (1874, 1879 o. 1884).
I dessa häften finna vi till att börja med några strödda
uppsatser af D:r H. Hofberg om Vestmanlands fornlemningar och
minnesmärken (Vesterås stael, Tuhundra, Snäfringe och Norrbo
härad), vidare en skildring af Vesterås domkyrka vid böljan af
1200-talet af E. Låftman samt en skattelängd för östra
Vestmanland af år 1371, utg. af K. H. Karlsson. I föreningens ego
lär finnas ett ej ringa antal permebref, af hvilka två blifvit
tryckta i det andra häftet och åtta i det tredje.
Dalarnes fornminnesförening (stiftad 1862) utgaf 1867
första häftet af sin årsskrift, innehållande bland annat en uppsats
om provinsens äldre benämningar samt »uppgifter» från åtskilliga
socknar. 1873 utkom andra häftet under benämningen »tidskrift»;
detta häfte hade en sådan åtgång, att man fann sig föranlåten
att utgifva en ny upplaga (1875); boken, som innehåller en
afhandling af Ehrenfried Billengren om Vasaminnena i Dalarna
logiques suédoises (Sthlm 1875). De föreningar, hvilka icke, så vidt vi veta,
utgifvit något, som kan räknas till det historiska området, äro följande:
Helsinglands fornminnessällskap (stiftadt 1859, som har utgifvit ett par arbeten af värde
för språkforskningen), Gestriklands fornminnesförening (1862, som har utgifvit
«Gestriklands runstenar«), Värmlands naturhistoriska och fornminnesförening ( 1863).
Kalmar läns fornminnesförening (1871) saint Dalslands fornminnesförening (1874).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
