Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Mått och vigt i Sverige af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
HANS HILDEBRAND.
stänger i Malmängen genom hela ängen). Påminnande därom,
att tomts bredd skulle vara tio, högst tjugo alnar samt att
tomt-mål var by mål, framhåller han, att när t. ex. år 1409 såldes i
en by två alnar jord med allt hvad därtill hörde, menas därmed
två alnar af tomtens bredd i den gård, från hvilken jorden
afyttrade s, och därjämte så stora andelar i gårdens alla tegar samt
så mycket i skog och andra odelade egor, som belöpte sig efter
delningsgrund på de två alnarne, att däremot, när ett så stort
antal stänger jord afyttrades, att det var större än hvad tomtens
bredd kunde vara, och det därvid ej talades om något visst
uppgifvet ställe eller egoslag i byn, menade man ett afyttradt,
sammanräknadt antal stänger i byns alla tegar och dessutom hvad i
mon däraf sig belöpte af skog och andra odelade egor samt äfven
af tomten (ex. 8 stänger jord öfver allt by skifte t). 1)
Yäl känner jag ej heller någon gammal uppgift, som
uttryckligen säger hvad vi böra förstå med stänger eller alnar jord, men
det sammanhang hvari dessa omtalas, synes mig dock gifva
tillräckligt tydliga vinkar om den rätta uppfattningen. Att man icke
menade qvadratstänger eller qvadratalnar jord är uppenbart, utan
jordribbor, som hade i jordens breddlinie ett visst antal alnar
eller stänger — det heter t. ex. år 1459 : ett stycke åker, som
är trettio stänger i bredd — hvarvid ribbans längd fick bero på
jordens mått i den rigtning, som mot bredden bildade rät vinkel.
Yi få därvid komma i håg, att man under medeltiden icke alltid
tog längd och bredd i samma betydelse som nu, dä vi gifvet som
längd betrakta det större måttet, utan man gick, som
tomtbeskrif-ningar för Stockholm visa, vid bruket af denna term ut från det
läge, som en areal plägade hafva. Tomtens mått utmed
hufvudgatan eller torget kallades bredd och det mått som togs
vinkelrätt därifrån kallades längd, äfven om stundom den senare linien
var kortare än den förra. Mig synes intet skäl finnas, som
manar att åt det större måttets stänger jord gifva annan betydelse
än den ofvannämnda, äfven af hr Falkman för vissa fall antagna :
jordribbor med vissa stängers bredd, och kan jag därföre icke
med honom antaga ett dubbelt bruk af uttrycket, i det man i
vissa fall gjorde, för så vidt jag förstått hr Falkmans mening
rätt, en addition af flera eller flerstädes förekommande jordribbor.
Han stöter sig på sådana uttryck som 7 Ys stänger i en äng, ty
*) Jag liar för korthets skuld begagnat formen’menade man’ o. s. v. Hr
Falkman yttrar sig dock i detta hänseende med försigtighet: ’torde man menat’ o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
