Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Mått och vigt i Sverige af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
HANS HILDEBRAND.
ett vigtsystem af större slag d. v. s. för större och gröfre varor.
Komparativen visar, att på Öland, hvars förhållanden urkunden
gäller — vi kunna med full trygghet tillägga: i hela Sverige —
funnos två vigtsystem — detta röjes genom komparativen — och
af dem måste det andra varit mindre d. v. s. afsedt för mindre
skrymmande och fina varor. Till ali lycka tillägger urkunden,
att den större vigten kallades på inhemskt mål bisman. Då
man vägde efter den mindre vigten, använde man således icke
bisman, utan något annat väginstrument. Yi kunna ej tänka på
annat än vågen med de två skålarne, med hvilken de finare och
ädlare varorna, i främsta rummet guld och silfver, vägdes.
Det vigtsystem, som vid vägning af sadana föremål
användes, hade till enheter mark—ore—öring och delades örtugen
i flere eller färre penningar.
Om detta system uttalar generaldirektör Falkman följande
åsigt,
— Staden Köln förmenas ganska allmänt hafva varit en
romersk koloni; vore den det, skulle naturligtvis den romerska
vigtordningen där varit gällande. Men Kölns anor gå längre
tillbaka än till den romerska eröfringen s och provin sor dn in gen s
dagar; vid Rhen blomstrade redan före Cæsars tid Ubiern as ståt
och dessas hufvudort var Köln, hvars namn dock är af romerskt
ursprung. En af de tre vägar, på hvilka bernstenen fördes från
Östersjön, gick genom Germanien och Gallien till Rhoneflodens
mynning och Massilia. Denna väg gick sannolikt1) genom Köln,
som, enligt’Cæsars intyg, var mycket besökt af köpmän, däribland
säkerligen de af grekisk börd, som bodde i Massilia. Genom
dessa köpmän hade troligen den grekiska vigten blifvit i Köln
införd och där rotfäst. Mellan den romerska libran, som i Köln
icke upptogs, och den grekiska litran eller minan, som där
infördes, var skilnaden ganska stor. Den förra vägde 0,76, den
senare 1,0203 svenskt skålpund.
De vigter, som först syntes i Skandinavien, voro de grekiska
köpmännens. Sedan funnos jämte dem under någon tid kölniska
vigter, som hade samma enhet eller Solons litra. Till sist
undanträngdes den förra vigten af den senare, i samma mon, som
Grekernas handel på Skandinavien undanträngdes af Tyskarnes.
*) Kursiveringen här och å följande ställen inom referatet af hr Falkmans
åsigter är af mig gjord, af skä], som läagi’e fram skall visa sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
