Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Mått och vigt i Sverige af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅTT OCH VIGT I SVEKIGE.
223
inom Tyskland. Libran eller pnndet innehöll tolf uns. Då unsens
vigt ungefär svarade mot örets, vidtog man i Tyskland i grunden
ingen annan förändring än att man lånade det nordiska namnet
mark och räknade på denna, likaledes efter nordiskt mönster, åtta
underafdelningar, åtta af librans uns. Man har tydligen med
bibehållande så mycket som möjligt af hvad man redan hade fogat
sig efter ett mäktigt inflytande från främmande håll. I England,
hvarest det nordiska inflytandet var synnerligen starkt, upptog
man icke endast marken som namn för åtta vigtenheter, utan
äfven för dem det nordiska namnet öre.
’ Man har sagt att Tyskland fått sin markvigt öfver England.
Då Tysklands vestra städer, isynnerhet Köln, drefvo flitig handel på
England, är det alis icke otänkbart, att de därunder gjorde
bekantskap med marken, som dit blifvit införd genom danskt
inflytande. Men det synes mig ej fullt troligt, att marken endast
på den vägen kommit till Tyskland. Yi måste tänka på den
ifver med hvilken tyska köpmän styrde sina handelsfärder till
Östersjön samt öfver dennas vatten först till Gotland och sedan
till den östra kusten. Yi måste tänka på den stora betydelse
Gotland redan dessförinnan hade vunnit genom den österländska
handeln och den stora vigt, som ön fick för den tyska handeln.
Föreningen af de tyskar från olika städer, som drefvo handel i
Visby, fick så stor betydelse, att den kunde verka tillbaka på
moderstäderna och deras inbördes förhållanden. Denna förening
af de Gotland besökande köpmännen blef ju en af de allra
vigtigaste faktorer, som ledde till bildandet af hanseförbundet. Då
markvigten var på Gotland af gammalt använd, är det, enligt
min uppfattning naturligt att denna vigt härifrån fann insteg i
Tyskland.
Yi hafva talat om de tider, då markvigten först omtalas i
England, i Frankrike, i Tyskland. Törhända frågar någon, huru
långt tillbaka vi kunna spåra denna vigt i Norden. Vi kunna
väl icke för nordisk räkning uppvisa några tidigare årtal af det
enkla skäl, att i Norden urkundernas tid börjar långt senare än
i England, Frankrike och Tyskland, men så långt tillbaka vi gå
i urkunderna finna vi marksystemet användt med dess tre
enhetsgrader. Af dem har väl den högsta ett namn, som vi återfinna utom
Norden, men detta namn kan lika väl vara nordiskt, som tyskt,
och de två andra kunna icke hafva fått sina namn genom lån,
ty vi återfinna dem icke annorstädes, med undantag, såsom nyss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
