Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda Meddelanden och Aktstycken - Ett regeringsprogram af hertig Karl från 1595 af S. J. Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT REGERINGSPROGRAM AF HERTIG KARL FRAN 1 5 9 5.
331
ningh och den del the skole nnderholles meclh, och hvilcke personer
ther opå skole brukede blifve.
Efter stor otrohet finnes medh mestedelen af the fougdter, som
nu befalningen hafve, om icke motte ransakes om sådene, och the
som otienlige äüe afskaffes, och forordnes andre beskedelige dertill
igen, serdeles af adelen, the som hade någedt vedervåge och elliest m.
opricktige äre, och icke the som genom muther och gåfver köpe sigh
dertill, såsom och inseende hafves medh cammererere och andre i
reckninge-cammeren, som hölle medh sådene, therigenom Cronones
inkombst mycket försnelledt varder.
Aldenstundh stor omkostnedt går på fougdters, schriveres och
andres löhn, som uthi häreden och vidh slotten brukes moste, om R.
icke better vore, att uthfå hereden, så och slott och gårder någre
visse af adell och andre för en viss taxe, så spardes i så måthe den
andre store bekostnedt.
Item om riks en s canceli, hure her efter thermedh holles skall,
meden fast oskickeligen för muther och skencker tilförende tilgongit
är; meden och myckett onyttigt folck holles på Cronones kosth och
löhn vid slott och gårder och uthi embetherne, om fördenskuldh icke R.
för nöden vore, att öfverse mantals registren och göre så ehn viss
ordningh, hvilcke som beholles skulle eller icke, och hvadh som hvar
och en till löhn och underholclh kunde varde försörgd medh, eller .
och uthfåes för viss taxe som förbe:t är.
Om adelens vapnetienst icke motte efter lagen besehes, och
be-tänckies, hvilcke som för pantegodzen äre plichtige tienest göre, an- M.
then then, som godzet förpantede äre, eller ock then, som dem
uth-satt hafver, att Cronon ther opå icke motte ske förnär, om och the,
som frelsth gifte hafve fåedt eller elliest bruke någre godz under
adeligh frihet och icke hafve skiöldemerckie, skole sådene frihet niuthe,
och om eier efter icke ransakes motte.
†Efter man förnimmer, att så väl postvapner som tilförende pas- R.
sen varde missbrukede, derföre på ded att almogen medh sådene
olidelig tunge, som the bådhe medh skiutzferder och försler hafve
moste, motte förskonede blifve, om fördenskuld icke b etter vore, att
almogen giorde åhrligen en hielp (åhrligen) tilsammen i peninger,
deraf seden the, som uthskickede blifve, kunde blifve gifvitt
täre-pe-ninger, till att leige sigh hesth och fordenskap hos gestgifverne, och
lothe så almogen medh alle skiutzferder förskonede blifve.
Om standernes privilegier icke motte öfverses och rättes, hvar-itf.
utinnen sådent behöfves.
†Om vågh, pyndere och bissman, såsom och tynne och span,
icke motte beses och rättes i alle städher och göres en viss ordning, m.
hure ther medh skulle holles ;
och elliest göres visth köp opå öel, brödh och annedt, hure dyrt
thett skulle sätties åhr ligen efter årsYexten.
†Efter stäclerne sker theruthinnen myckett förnär och stort
hinder uthi theres handeli och vandel 1, att adell, prester, fougdter, schrif-jif.
vere och andre bruke stor köpslagen vidh bergslagerne, om forden-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
