Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda Meddelanden och Aktstycken - Ett regeringsprogram af hertig Karl från 1595 af S. J. Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
De, som lothe sigh bruke på skipsflotten för capitener, skippere
R- och elliest i skipgården, hvadh dem till löhn och underholdh skall
förordnedh blifve.
M’ Byttemestere, knechtehofvidzmän och annedt krigsfolck forordnes
theres visse löhn och oppehälle.
R> Eougdter, schrifvere och theres tienere theres löhn.
M- †Göres en viss ordning om leigedrengers löhn, hnre stor den
vare skall, och om the, som legelöse gå.1)
*Om religionen, hvad heller den papistiske afgndetiensten skall
så fridt varde tilstadt att brukes her i riket, så her efter som her till
skedt är, eller om man efter den förening, som der om blef giord i
^•Upsala, och den försäkring, Kon. M:t ther opå gifvitt hafver i sin
konunglige cröning, må bådhe prester och alle andre, som äre af
samme religion eller och medh dem höchle och hölle och them
befordre, alldeles afskaffe bådhe ifrån kall och embeter, heller hure der
medh holles skall.
*Opå thett att icke någen ovillie motte förorsakes om säthe och
Æ. gongh emellen ■ riksens - rådh, grefver, friherrer innen råclz och the
som icke i rådet äre2), om fördenskuldh icke motte göres och holles
ehn viss ordning them emellen så och theres fruer; och om deres
drechtt.
*Efter en stor oordning är medh the morgongåfver, som adelen
R’Så väl som andre gifve nthöfver Sverigis uthtrychte lagh, och om
ther opå icke motte en viss ordning och stadge göres.
*Item om och icke förnöden vore, att en viss ordning göres
M. motte för alle andre ständer om deres drecht till att förtage den
öfvermåthe store högferdh med klädebonedt, som nu allt för mycket,
bådhe eblandh man- och qvinfolck gemenligen brukes, deregenem
rikett varder merckeligen uthösth medh the beste vahror.
*Efter man förnimmer, att uthi Tydzlaiidh och annor landh är
svagh åhrsvext blefven i thette åhr, så att spanne.-l der uthe fasth
M. dyr är, om fördenskuldh icke motte blifve förbuditt ali spanneris
uth-föringh i thette åhr, deslikes och förbiudes uthi Yestergötlandh och
Smålandh, att danske och andre fremmende icke motte någen spannerl
opkope och uthföre lathe, och forordnes godhe män, som ther opå
flitigt inseende hadhe vidh grendzerne.
*†Efter her till inge domböker af thet, som på häredztinget
ran-sakett och dömpt varder, pläge uthi Cronones cancelei lefrerede blifve,
1) Dett* utföres närmare i instruktionen på följande sätt:
»Efter och i riket vanke månge lönskedränger, driftekarler, fordelsdränger,
tröskere, före och helbregde husmän och annet sådant folkeslag, som med
bondens skade rickte sig och settie arbete och lön ait för högdt; derföre de skole
vare plicktige settie tienst opå låge stemnedager, som lag seger, och uthi löhn
icke mer tage än til otte mark penninger eller tie aller högst, efter som drengen
är slög til, item vadmal, nie alnar, blaggarn sex alnar och skor fyre par.
Derföre skal ingen fördriste sig noget mer tage eller begäres
2) I propositionen af den 10 Oktober upptagas äfven »riddarestånd > och
andra af adel, »som till den herligheten icke komne äro», samt de höga
ämbetena: drots, marsk, kansler och amiral.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
