Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
UNDERRÄTTELSER.
snappade bref nnder det nordiska sju årskrigets tid m. m. dyl. Af en
utgifvarens antydan synes framgå, att hr Macray kommer att fortsätta
sina forskningar i Sverige. — Samma årsberättelse innehåller äfven
en kort redogörele af hr W. Bliss för sina forskningar i Svenska
riksarkivet under åren 1882 och 1883.
— England har hittills märkvärdigt nog saknat en
vetenskaplig-historisk tidskrift i egentlig mening och dess många litterära
tidskrifter ha endast haft en ofullkomlig ersättning att erbjuda. Denna brist
lärer emellertid från och ined nästa år blifva afhjelpt. Det har
nämligen bildat sig en Historisk förening (Historical society) med
uppgift att utgifva en sådan Tidskrift från ocli med 1886 års början.
Den står under ledning af professor M. Creighton i Cambridge,
författare -bl. a. till ett ansedt arbete öfver påfvedömet under
reformationen. — Ett annat sällskap har bildat sig för att utgifva en ny
upplaga af den ryktbara »Domesdaybook», den stora jordebok, som
på den normandiska eröfrarens befallning upp gjordes öfver det kufvade
landet. Den gamla upplagan af 1783 är både mycket ohanterlig och
mycket sällsynt.
— Ett sällskap för Franska revolutionens historia har bildats i
Frankrike med ändarnål att utgifva officiela aktstycken från tiden
1789—1815, aktstycken af enskild natur från tidén 1789—1830;
öfversättningar, omtryck, biografiska samlingar m. m. dyl., allt utan
någon bearbetning, blott med upplysande noter.
— De sista månadernas förnämsta nyhet i den franska historiska
litteraturen är Fustels nya arbete Recherches sur quelques problèmes
(Thistoire. Det består af tre afhandlingar: om det romerska
colo-natet, om jordegendomen hos germanerna och om rättskipningen
under den merovingiska tiden. Ur företalet må anföras: »den läsare,
till hvilken jag vänder mig i denna bok, är den som känner sig
dragen till de svåra frågorna i historien och älskar i synnerhet de
besvärliga partierna af denna vetenskap. Jag skall förelägga honom
aktstyckena; han skall få deltaga i mina forskningar, mina tvifvel,
min tvekan. Jag skall föra honom samma väg som jag sjelf följt.
Jag skall också framhålla för honom de motsatta meningarna och
säga honom hvarför jag ej anslutit mig till dem . . . Jag vet ej om
icke detta kan bli nyttigt för några. Jag har undervisat i 25 år
och haft lyckan att hvarje år ha fyra eller fem lärjungar. Jag har
först och främst lärt dem att söka. Hvad jag helst framhållit för
dem har varit att ej tro allting lätt och aldrig gå förbi problemen utan
att märka dem. Den enda sanning jag sökt öfvertyga dem om är
att historien är den svåraste af vetenskaperna».
— Yi tillåta oss att härmed fästa uppmärksamhet på den af en
dansk forskare doktor V. A„ Secher gjorda anhållan, som finnes
införd på omslagets andra sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
