Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Erik Oxenstierna såsom Estlands guvernör 1646—165B af Ellen Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
ELLEN FRIES.
slutit, och att de skulle till tecken däraf lemna en skatt vid
kungliga prinsessors giftermål. För öfrigt erkände han deras
fri-och rättigheter. 1) Dessa ordalag återfinnas sedan i de af de
följande konungarne utfärdade privilegierna. Karl IX hade också
haft för afsigt att af privilegiernas ordalag göra en verklighet.
Han tyckes hafva tänkt sig, att landet skulle sammansmälta
med Sverige, men hans åtgöranden kröntes ej af framgång. 2)
Än kraftigare sökte Gustaf Adolf att göra den svenska
myndigheten gällande i Estland. Genom eröfringen af Ingermanland
och Livand hade han skaffat en skyddsmur åt Estland och
gifvit det svenska väldet på andra sidan Östersjön en styrka, som
det ej förut hade, till följd hvaraf han också kunde uppträda
med kraft uti Estland. För honom gälde det dock mindre än
för hans företrädare att sammansmälta Estland och Sverige,
utan han ville företrädesvis göra den svenske öfverhögheten
erkänd i hertigdömet. Inom lagstiftningens och lagskipningen
områden sökte han därföre kringskära de estländska privilegierna.
I än högre grad voro de ekonomiska förhållandena inom
Estland föremål för hans omtanke. Han sökte såväl att verkställa
revisioner af adelns gods, som att förmå estländarne deltaga med
svenskarne i de bördor, hvilka pålades till det gemensamma
fäderneslandets utveckling, och han sparade ej på uttryck för
att tadla estländarnes försumlighet.
Förmyndarregeringen vågade däremot ej föra samma språk.
Understundom lemnade lion de framstälda tvistepunkterna
oafgjorda eller godkände hon de nu skärpta estländska fordringarne,
och genom skatteköpen förlorade kronan ytterligare jordområden i
Estland. 3) A andra sidan borde genom den ordning och
likformighet inom provinsialstyrelsen, som 1634 års Regeringsform
var egnad att framkalla, det svenska väldet inom Estland, hafva
stärkts, men genast blef dock detta ej förhållandet.
Sedan år 1628 var Philip Scheiding Estlands guvernör. Till
börden svensk, hade denne dock genom giftermål befryndat sig
med Estlands främsta ätter, och allt gifver vid handen, att han,
åtminstone under de sista åren af sin styrelse, lamt befordrade
de svenska intressena och ej qväste den estländska adelns sjelfs-
*) Se Des Herzogth. Ehsten Ritter u. Lancdreht s. 90. Estlands
Privile-gienbuch i Riksark.
2) Se Jannau, Gesch. v. Lief. u. Estland II s. 166.
3) Se k. bref d. 20 aug. 1634 och 23 febr. 1636 m. fl. st. i Riksreg.
samt råd spröt. 30 ang. 1634. Revisioner af 1614, 14 aug. 1619 och 24 april 1627.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
