Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Erik Oxenstierna såsom Estlands guvernör 1646—165B af Ellen Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK OXENSTIERNA SÅSOM ESTLANDS GUVERNÖR 1646-16 53. 303
konungens namn. Guvernören var liksom landshöfdingarne
skyldig att redovisa hvart tredje år for sitt ämbete. Liksom
generalguvernörerna i Livland och Ingermanland innehade han
en lön af 3,000 daler, landshöfdingarne däremot, de i Stockholm
och Ab o undantagne, hade endast 1,500 daler. Hans lön var
dessutom ökad genom produkter in natura från gårdar som lydde
under Revals slott samt genom andel i sakören.
Af det ofvan sagda framgår, att guvernörens ämbete i
Estland fick sin från landshöfdingeämbetet skilda karaktär,
därigenom att landtregeringen i sin helhet var olika sammansatt i
Estland ocli i Sverige samt att hertigdömet hade för sig
egendomliga privilegier och gamla institutioner och detta ej blott
inom det juridiska området.
Hvad först ämbetsmännen i Estland angår, märkas på
den svenska staten under Erik Oxenstiernas tid följande.
Ståthållaren, hvars ämbete förskrifver sig från medeltiden, då
det fans en fogde på Revals slott på samma gång som en
com-thur. Erik XIV bibehöll detta ämbete, men utbytte fogdetiteln
mot titeln af ståthållare. Det var af hufvudsakligen juridisk
betydelse. Ståthållaren förestod borgrätten, d. v. s. slottets och
dess läns domstol, samt tyckes dessutom haft förvaltningen af
slottslänet under sin omedelbara vård. I guvernörens frånvaro
skulle han sköta dennes åligganden och i alla afseenden stod han
under dennes befäl. Gustaf Adolf tillsatte år 1614 ej mindre
än två ståthållare, en för slottet och en för landet. 2) Detta
tyckes dock stått i samband med planen om indragning af län
till kronan, men då den ej kunde verkställas, indrogs det ena af
dessa ståthållarämbeten.
Utom ståthållaren sutto i den ofvannämnda borgrätten fyra
assessorer, hvilka dock tillika ofta innehade något annat ämbete.
Då vi få i det följande ytterligare tillfälle att beröra borgrättens
uppkomst och sammansättning, nämna vi här blott, att dessa
assessorsämbeten kunna anses hafva sin första upprinnelse i
det uppdrag Erik XIY gaf åt två rådspersoner, att döma
tilllika med ståthållaren. 3)
1) X anseende till egendomligheterna i det estländska rättegångsväsendet
skickades ett exemplar af den föreslagna landshöfdinge-instruktionen till Scheiding,
för att han skulle vidtaga nödiga ändringar. Se Biksreg. d. 18 febr. 1635.
2) Eiksreg. 24 maj 1614.
3) Se Annerstedt anf. st. sid. 124 (Lars Flemings instruktion).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
