Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Erik Oxenstierna såsom Estlands guvernör 1646—165B af Ellen Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
ELLEN FRIES.
skåpet, Alibekant ar, att Estlands skiljande från den katolska
kyrkan var hufvudorsaken till Estlands förening med det lutherska
Sverige. En naturlig följd häraf var, att i de försäkringar, som
af de svenske konungarne afgåfvo s till Reval ocli Estland, ingick
främst den bestämmelsen, att Sveriges konung skulle
vidmakthålla lutherska läran, afskaffa afguderi ocli bibehålla
jungfru-klostren vid deras privilegier, ehuru Guds ord skulle i dem
predikas 1). I de af Karl IX utfärdade privilegierna skärptes
ytterligare dessa bestämmelser.
Det kyrkliga tillståndet i Estland var dock ganska
bedröfligt. Man finner därstädes under det 16:de och början af det l7:de
århundradet samma upplösningsti 11 stånd, som man återfinner
flerstädes efter reformationen, innan de nya kyrkliga förhållandena
hunnit stadga sig, men därjämte flera af lokala omständigheter
beroende brister.
Prestståndet var utan anseende, kyrkorna i förfall,
sedeslö sh et en upprörande, hedniska bruk ganska allmänna. Den
sjelfsvåldiga och mäktiga adeln, som ville för egen del bibehålla
den under katolska tidén till kyrkorna anslagna ti on den, Revals
sträfvan efter kyrklig lokalstyrelse, de olika folkraserna och
språkförbistringen, alla dessa olika faktorer bidrogo att försvaga
den lutherska kyrkans ställning i Estland. Den svenska
regeringen liade dock ej varit alldeles likgiltig för detta sakernas
bedröfliga skick. Gustaf Adolf sände år 162V Johannes Rudbeckius
till Estland, åtföljd af flere prester. Med kraftfull hand grep denne
sig an den nya uppgift, som förelåg honom, och, ehuru han fick
röna motstånd mot sina reformer, är lians visitation epokgörande.
Osederna voro likväl allt för stora, och Rudbeckius var allt för
kort tid i Estland för att genomgripande forbättringar skulle kunna
blifva en följd af lians visitation därstädes 2). Gustaf Adolf var
betänkt på att till Estland sända en biskop, till hvars
biskopsdöme äfven skulle läggas Pernau, Dorpat ocli Nar va3), men
denna plan blef ej satt i verket, ocli Kristinas förmyndare
synas ej under de första åren sökt fullfölja den reform, som
*) Se Estlands privilegier i Riksarkivet och i Ewers anf. arbete.
2) Se Biogr, lexikon: Joh. Rudbeckius. I Riksarkivet förvaras relationen
om hans visitation. Han skall endast hafva funnit 40 kyrkor i Estland. Antalet
förefaller dock ej så ringa, när man hos Petri, Estland und die Esten. Gotha 1802.
finner att vid detta århundradets början landet var deladt i 47 socknar (se III,
sid. 4) v. Bunges Archiv f. d. Gesch. Liv-, Ehst- u. Curlands VI sid. 8 och följ.
3) Se Jheringii instruktion i Riksreg. och Rudbeekii ofvan auf. relation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
