Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Erik Oxenstierna såsom Estlands guvernör 1646—165B af Ellen Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK OXENSTIERNA SÅSOM ESTLANDS GUVERNÖR 1 646-1 65 3. 339
De varor, med hvilka Estland handlade voro trävirke, lin,
hampa, skinn, fisk, beck och tjära, samt först och sist
spannmål. Estland och Livland voro Sveriges och Finlands
kornbodar, och det torde kanske icke vara en allt för djerf
förmodan, om ock svår att leda i bevis, att de svenska arméerna
i Tyskland aldrig hade kunnat under detta ..århundrade
uppehållas, utan att man hade haft att förfoga öfver dessa
provinsers, relativt åtminstone till de svenska förhållandena, rika
sädesförråd.
Hvad Estland angår, hade ståthållaren i Reval sedan
lång tid tillbaka rätt att i samråd med landtråden och
borg-mästarne förbjuda utförseln af säd.1).-. Denna urgamla rätt
användes af Gustaf Adolf mer än en gång för att i stor
skala-uppköpa säd för arméerna. Äfven under förmyndarstyrelsen
begagnades denna rätt, och Gustaf Oxenstierna gjorde stora
sädesleveranser till kronan,
Under alla de år, som Erik Oxenstierna var guvernör,
hade ban sädesuppköp för kronans räkning och låg i
underhandlingar härom med räknekammaren i Stockholm. Hans
första åtgärd vid ankomsten till Reval gälde just uppköp af
spannmål för de svenska fästningarnes behof.
Under detta och det följande året var det ganska lätt att
erhålla säd, och sädesprisen voro låga. 2) Under året 1648 stego
visserligen sädesprisen betydligt, men anskaffandet af spannmål
mötte dock inga svårigheter.3) Annorlunda blef förhållandet
under de två följande åren. Orsakerna voro tvänne. Först
hade kronan visat sig under de föregående åren såsom en
dålig gäldenär och hade ej ordentligt uppfylt sina förbindelser,
vidare voro åren 1649 och 1650 oår. Sverige behöfde mera
säd än,vanligt, Estland hade mindre än vanligt att gifva.
I april 1649 reqvirerade räknekammaren 3,000 tunnor
spannmål till garnisonerna i Göteborg, Yisby och Kalmar.
Erik Oxenstierna besvarade kammarens reqvisition med en
förklaring, att en dylik leverans under de dåliga tiderna vore
omöjlig, särskildt emedan kronans kredit vore förstörd, då de
af Gustaf Oxenstierna under danska kriget gjorda uppköpen ej
1) Richter anf. st. I, 1, sid 212, omtalas denna rätt redan 1297.
2) Våren 1647 sände Erik 2,000 tnr spannmål till Göteborg och 600 till
Elfsborg. E. Oxenst. reg. 20 juni 1647.
3) E. Oxenst. till P. Brahe 11 nov. 1647 och 14 okt. 1648. Rågen kostar
då 45 å 50 Rdr, hvete 70 å 72 och korn 26 å 28 Rdr lästen (Sko Arkiv).
Hist. Tidskrift 1885. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
