Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Erik Oxenstierna såsom Estlands guvernör 1646—165B af Ellen Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK OXENSTIERNA SÅSOM ESTLANDS GUVERNÖR 1 6 46 1 6 53. 341
I sammanhang med frågan om provinsens
handelsförhållanden skola vi nämna de åtgärder, guvernören i samråd med
landtrådet vidtog för samfärdselns underlättande.
Posten var uti Estland ordnad på ett långt ifrån
tillfredsställande sätt. Visserligen säges tyska orden hafva haft
regelbundna postförbindelser tidigare än i det öfriga Europa,*) men
detta tidiga intresse för en ordnad brefbefordring tyckes uti
denna ordens nordligaste provins ej hafva efterlemnat några
traditioner. Den estländska adeln var på Erik Oxenstiernas
tid ej hågad att ens för betalning låta sina bönder skjutsa
posten, och det var förgäfves, som guvernören sökte framhålla
för adeln fördelarne af en ordnad postgång. I stället fingo nu
postmästarne taga skjutsningen om hand, hvilket lär försenat
posten.2) Äfven sökte han införa en viss förenkling i
post-linierna, dock, såsom det tyckes, utan framgång. Han önskade
nämligen, att de tre olika linierna, utgående frän Reval,
Dorpat och Narva, skulle på en dag sammanträffa i Wesenburg,
hvarigenom besparing i tid och penningar skulle kunna
åstadkommas. 3)
Ifrån Sverige kom posten dels direkt under sommaren, dels
öfver Åbo, som två gånger i veckan stod i förbindelse med
Stockholm genom en post, hvilken gick norr om bottniska viken, och
en som gick direkt öfver Ålands haf. Postförbindelsen, särskildt den
öfver sjön, var dock mycket oregelbunden, och såväl Erik
Oxenstierna som Per Brahe sökte förgäfves att få den ordnad. 4)
Erik Oxenstierna föreslog vid sin ankomst till Reval, att
ett par jakter skulle utrustas, hvilka hvar vecka mot en viss
4 jan. 1650 åberopas. — Stjernman anf. st. sid. 522. (Förordning om
seg-lationen af 28 mars 1648). En stor mängd säd fördes fr. Estland till Finland
under året 1650 (se E. Oxenst. reg. 1 juni 1650).
1) Se Bergfalk, Sv. Postinrättningens uppkomst i Vitt. Hist. ocli Antiqv.
Akademiens Handl. del. 18, sid. 114.—Redan 1276 skall tyska orden hafva
upprättat en ordnad post.
2) E. Oxenstiernas reg. 16 okt. och 31 okt. 1646. Vid alla landtdagarne
under Eriks tid var posten föremål för underhandlingar. E. Oxenstierna till P.
Brahe 11 nov. 1647 (Sko arkiv)m. fl. st. Man skylde på hvarandra i afseende å postens
oregelbundenhet. Dens. till dens. 2 mars 1650. — I ett förslag till estnisk ståt
för 1648 står en postmästare upptagen. (Oxenst. saml. Estland).
3) E. Oxenst. reg. 15 dec. 1646; 16 okt. s. å. Den första förordning
angående Livlands post skulle utgifvits af Bengt Oxenstierna den 18 mars 1639
(Jannau anf. st. 238).
4) Bergfalk anf. st. 161. Under vintern voro långa uppehåll i
postförbindelsen. Så hade under vintern 1649 på 9 veckor ingen post kommit till
Finland, då Jakob Törnsköld kom dit öfver Torneå. P. Brahe till/E. Oxenst. 21
mars 1649. Den senare till den förre 11 mars, 31 mars s. å. (Sko arkiv).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
