Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Urkunden und Actenstücke zur Geschichte des Kurfürsten Friedrich Wilhelm von Brandenburg. VIII. Politische Verhandlungen, V. Herausgeg. von B. Erdmansdörffer, anm. af E. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
34
ÖF VERSIGTE R OCH GRANSKNINGAR.
Holland. Brandenburg synes uppriktigt önskat ett närmande mellan
dessa makter. Kurfursten sände Mattias von Wesenbeck till Elbing
för att biträda vid underhandlingen, och man gladde sig åt dess
lyckliga sint. I afseende på den därmed sammanhängande frågan om
Danzig, var dock ej kurfurstens handlingssätt uppriktigt. Enligt
PufendorfF skall kurfursten hafva godkänt konungens planer på nämnda
stad, men säkert är, att knappt hade de skiljts åt, förrän Waldeck
afråder på det bestämdaste konungen att anfalla Danzig, samt opererar
så att detta anfall högst väsentligt försvårades för konungen.
Om någonting vans för Sverige genom traktaten med
holländarne, så uppvägde det dock ej den oro och svaghet, som ryssarnes
framträngande i Livland förorsakade. Kurfursten insåg detta, och han
underlät ej att begagna sig af den fördel, som ryssarnes framgång
kunde gifva honom. Nya underhandlingar inleddes med Sverige,
hvilka förde till traktaten i Labiau.
De bref från och till kurfursten, Schwerin m. fl., angående dessa
underhandlingar, som i denna del offentliggöras, torde höra till det
värderikaste i densamma, enär Pufendorff i denna punkt är mycket
kortfattad och äfven Droysen synes underlåtit att begagna sig af dessa
brefväxlingar.
Den 13 september kom Schwerin till Erauenburg, sänd af
kurfursten för att underhandla med Karl Gustaf, och två dagar senare
anlände Schlippenbach till Königsberg för att å konungens vägnar
underhandla med kurfursten.
Schwerin fann svenskarne medgörligare än han hade väntat, och
särskildt i fråga om suveräniteten tyckes han blifvit öfverraskad af
deras undfallenhet, då han i detta hänseende ej hade hvst några stora
förhoppningar. Han framstälde äfven för Karl Gustaf de anbud, som
till Brandenburg ingått från Ryssland, enligt hvilka kurfursten skulle
emottaga Preussen såsom län af nämnda land. Karl Gustaf frågade
hånande, om verkligen kurfursten ville vara vasall under en sådan
makt. Icke desto mindre synas Rysslands framgångar vid denna tid
ha gjort honom betänksam. Schwerin återvände emellertid inom kort
till Königsberg i och för Brandenburgs underhandlingar med Polen,
hvilka samtidigt pågingo.
Äfven Schlippenbach hade i Königsberg öfverraskat kurfursten
genom sitt tillmötesgående. Han gaf god förhoppning såväl på
suveräniteten öfver Preussen som på att Brandenburg skulle erhålla
Stettin. Äfven omtalade han helt oförbehållsamt svenske konungens
penningebrist. Det förefaller som om denne underhandlare vid detta
liksom vid flere efterföljande tillfällen ej dragit i betänkande att
öfverskrida sin fullmakt.
Emellertid förnyades de genom Schwerins afresa afbrutna
underhandlingarna den 3 oktober i Erauenburg. Underhandlarne å den
brandenburgska sidan voro Schwerin och Jena, bägge två motståndare
till den svenska alliansen, samt å den svenska sidan Erik och Bengt
Oxenstierna samt Schlippenbach. Denne senares från förra
underhandlingen medförda förslag desavuerades, och svenskarnes, enkanner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
