Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Svenska undervisningsväsendets historia af A. G. Hollander. I, Tiden före 1724, anm. af Ho Hd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLLANDER, SVENSKA UNDERVISNINGSVÄSENDETS HISTORIA. 65
lig företeelse, att en enskild svensk man tilltrodde sig att upprätta
ett collegium privatum, åren 1610—13 täflande med den offentliga
institutionen och i flere afseenden gående utöfver dennas
läroomfång, för första gången inom undervisningen i Sverige upptagande
historia med ^ kronologi och antiqviteter, geografi, botanik, medicin
m. m. Denne man var ock Sveriges i egentlig mening förste och
för sin tid störste pedagog.« Ihågkommer man därjämte, att det
var samme man som sedermera i början af 1620-talet, i egenskap
af biskop öfver Vesterås stift, organiserade Sveriges första
gymnasium —- icke så mycket i öfverensstämmelse med konungens
allbekanta och äfven af hr H. sid. 309 meddelade resolution af den
13 April 1620, hvilken torde få anses för dennes verkliga
pedagogiska program, som snarare efter mönstret af collegium
Huclbecki-anum i Upsala — så torde redan det mesta af Gustaf Adolfs
omfattande realism kunna förklaras. Lägger man sedan härtill, att
icke blott Laui\ Paulinus i Strängnäs, utan äfven de öfriga
biskoparne, hvar och en i sitt stift, sökte täfla med Rudbeckii skapelse,
så förstås lätt att realismen äfven vid de närmast därefter upprättade
gymnasierna vann ett icke obetydligt utrymme, kanske snarare mot
än med konungens vilja.
Hvad det sistnämnda beträffar, är det åtminstone obestridligt,
att Axel Oxenstierna och de öfriga förmyndarne för drottning
Kristina gjorde till sin hufvuduppgift i afseende på skolorna att
inskränka det på detta sätt uppkomna reala mångläseriet vid
gymnasierna inom naturliga gränser. Man borde hålla gymnasierna såsom
ett medelting emellan små skolor och akademier och icke låta
blanda dem tillhopa, än mindre tillstädja, »att i gymnasiis
negligeres exercitia linguarum et disciplinarum instrumentalium och i den
staden föreställes ungdomen de saker utur de högre fakulteterna,
som mera kunde lända docentem sjelf än discentem till förkofring»
— yttrar förmyndarereringen i sin bekanta skrifvelse till professor
Lars Stigzelius den 21 December 1640. Gustaf Adolfs förtjenster
om elementarundervisningen äro för visso oförgätliga, men icke så
mycket därför, att det var sina egna pedagogiska funderingar, som
han sökte göra gällande, utan fastmer därför, att han i denna, så
väl som alla andra af förvaltningens grenar, tog sin tids bästa
krafter i styrelsens tjenst och gaf dem det materiela understöd, som
kräfdes för utförandet af deras planer.
I sin ifver att ådagalägga Gustaf II Adolfs »reala realism»
tilllägger hr H. honom jämväl hedern af att hafva upprättat
»apologist-klasser vid de lärda skolorna» (sid. 312). Något kungligt beslut
i sådan riktning är dock, för oss åtminstone, icke bekant från
denna tid. Det vill synas, som om denna uppgift tillkommit med
anledning af en af hr H. sid. 331—333 omtalad handskrift,
»innehållande ett till Axel Oxenstiernas bedömande hänskjutet förslag till
’pædagogium’ i Linköping, sannolikt af dåvarande biskopen Jonas
Kylander († 1630) till rikskansleren ingifvet under konungens
bortavaro i 2:dra preussiska fälttåget 1627». Enligt detta förslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
