Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Bernhard von Weimar von G. Droysen, anm. af —n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROYSEN, BERNHARD VON WEIMAR.
83
för Schwabens försvar, angifver Chemnitz, då han underrättar oss,
att meningen var att gifva de evangeliska schweitzarne en anledning
att sluta sig till protestanternas sak. — Vi kunna ej följa
författaren i alla momenter af årets fälttåg — alltnog han är öfvertygad,
att Horns »neigung zu marschmanövern und seine abneigung gegen
rasche actionen» är skuld till alla olyckorna, men däremot Bernhards
ädelmod och klokhet till härens räddning. »Man måste i sanning
beundra», heter det (sid. 278), »den sjelfförnekelse (!) och den
hängifvenhet åt den gemensamma saken som förmått honom att bringa
ett sådant offer» (som att förena sig med Horn). Yi lemna därhän
huru vida läsaren känner sig lika öfvertygad af bevisföringen.
Efter skilsmessan följde den 4 november Regensburgs eröfring
efter något mer än åtta dagars belägring. »Ein ereigniss ohne
gleichen, ein meisterstück», utropar författaren och det var också
utan tvifvel årets vigtigaste händelse. Det är icke vår mening att
förringa hertig Bernhards förtjenster; hans var ju tanken att på
detta sätt lösa sin uppgift att göra en diversion mot den nu ater
fiendtlige och segerrike Wallenstein; men månne nu, då Altringer
och Feria voro aflägsnade, ställningen icke var ojämförligt mera
gynnande för utförandet af hertigens plan än då han förut yrkat därpå.
I sjelfva verket kunde intet allvarsamt hinder möta. En så vigtig
ort som Neuburg hade 25 mans besättning. Den enda armékår
som var i närheten var Jan de Werths, men ett enda regemente
jämte en trupp dragoner var nog att hålla honom på afstånd. En
stad, i hvilken så godt som öppet myteri råder, med otillräcklig
besättning och otillräckliga lifsmedel, torde ej vara något
svåråtkomligt byte.
1634 års fälttåg återkallar samma strider som. under föregående
år mellan Horn och Bernhard, å den förres sida möter allt jämt
yrkande på ett klokt bevarande af vunna fördelar, å den senares
framkastande af aggressiva planer än hit och än dit, om hvilka han
dock stundom måste sjelf bekänna »das sie noch zur zeit so reif
nicht, das ein bestendiger ståt darauf zu machen». I Horns
hållning ser författaren fortfarande endast »abneigung den herzog bey
der ausführung kriegerischen thaten zu unterstützen, deren rühm an
erster stelle diesem zugefallen wäre». I april gjorde Bernhard sitt
andra försök att förskaffa sig värdigheten af svensk generalissimus.
Han hade funnit sin beroende ställning allt mer outhärdlig och var
blefven allt mer svår att styra. Godtyckligt hade han låtit sina
trupper intaga de Hornska qvarteren i Schwaben och ville
personligen försvara denna åtgärd i Frankfurt. På tal härom framkastar
författaren mot rikskansleren den förebråelsen (sid. 385) att hafva
tagit i anspråk och »mit peinlichkeit» utöfvat ett stort inflytande på
den svensk-evangeliska arméns militära dispositioner »obschon er
durchaus nicht wie sein königl. Vorbild ein grosser strateg war und
seine Vorschläge und entscheidungen — — — erst eintrafen, wenn
die situation sich bereits völlig verwandelt hatte». För denna
anklagelse emot Oxenstierna anför författaren inga bevis, och vi tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
