Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genmäle med anledning af en recension af A. G. Hollanders Svenska undervisningsväsendets historia. I, af A. G. Hollander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medföljer Hist. Tidskrift 1885.
Genmäle
med anledning af en recension af A. G. Hollanders Svenska
undervisningsväsendets historia. I. 1884.
Uti Historisk Tidskrift 1885, liäft. 3, liar en recensent under
märket Ho Hd egnat ofvannämda arbete en granskning, som
innehåller, jemte ett i allmänhet välvilligt omdöme derom, åtskilliga
anmärkningar, hvilka, då de beröra och till en del bestrida vissa af förf.
framhållna sakförhållanden, torde förtjena att bemötas.
I formelt hänseende klandrar rec. knapphändigheten i angifvandet
af källskrifter saint vidlyftigheten af medeltidens behandling. Det
förra klandret skulle visserligen haft större skäl för sig, om icke
arbetet, som till följd af ämnets art icke kan vara egentligen populärt
och icke heller åsyftar en källskrifts stränga vetenskaplighet, just
afsåge att vara en af rec. sjelf med ordet uppslagsbok betecknad
mellan ar t, en hand- och läsebok för personer, som i egenskap af lärare,
1 ärarekandidater, vänner af kulturhistoriskt studium m. fl. önska taga
närmare kännedom om det fosterländska undervisningsväsendets
historiska utveckling. För dessa skulle ett genomfördt citerande af
källorna till en mängd från spridda håll hemtade detaljuppgifter hafva
varit föga gagnande, och dessutom ökat bokens ändock nog stora
volym af omkr. 600 sidor; för egentliga historiska fackmän och
forskare torde de i text eller not förekommande antydningar af källan,
jemte den egna kännedomen om dylika, innebära tillräcklig ledning.
Beträffande utförligheten af medeltidens behandling, har förf. ansett
denna rättfärdigas dels af den stora tidrymd af omkr. 500 år, som
den omfattar, dels af sjelfva torftigheten uti dess hittills varande
behandling från pedagogisk och litterär synpunkt ; och gör fattigdomen
på dithörande historiska uppgifter, att äfven bisaker i fråga om denna
tids bildniiigsväsen få en hufvudsaklig vigt. — I fråga om
anmärkningar i sak slår rec. sig ned förträdesvis på sjelfva förordet, hvari förf.,
såsom bevis på den ringa uppmärksamhet, som p e dago gisk-hist o risk a
studier i vårt land rönt, erinrar om vissa misstag och förbiseenden,
hvilkas bevisningskraft i historiskt afseende icke kan försvagas genom
inblandande af den dit icke hörande frågan, huruvida de äro förut
kända eller icke. Hvarje misstag vittnar om sin tid, och ett mera
slående bevis på det skolhistoriska studiets ståndpunkt i Sverige ännu
på 1830-talet torde icke kunna påvisas, än att de obestridt store
häfdatecknare Geijer och Strinnholm då icke tagit kännedom om hvad
den öfriga icke-svenska litterära verlden väl kände, nämligen att, då
bland medeltidens läroböcker nämde s Alexander, dermed icke afsågs
rnacedoniske konungen, ntan franske munken med detta namn.
Misstaget, ofta upprepadt af deras efterföljare, är genuint svenskt, äran af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
