Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genmäle med anledning af en recension af A. G. Hollanders Svenska undervisningsväsendets historia. I, af A. G. Hollander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 GENMÄLE.
heroer, såsom. Stjernhjelm, Columbus, Cornelius, Lindsköld,
Gripenhjelm med flera, hvilkas skoltid inföll mellan åren 1611 och 1649.
Att densamma i stället för den aldeles otillräckliga läroplanen af
1571 varit allmänt gällande under omkr. 40 år, med de jemkningar
som fordrades af särskilda omständigheter, såsom de på 1620-talet
tillkomna 4 gymnasiiafdelningarne, sådant styrkes af mångfaldiga
faktiska bevis, såsom att den enligt presteståndets protokoll blifvit 1611
uppgjord och stadfästad af presterskapet, hvilket skedde med stöd af
Upsala mötesbeslut, åberopadt vid offentligt möte 1636 af Rudbeckius,
som yttrade att »det var i Upsala concilio stadgadt, det skulle episcopi
och clerus, om desamme funno något fel i kyrko- och skolordningen,
derom sinsemellan öfverenskomma, såsom tiden kräfde», vidare att
den blifvit 2 gånger dels i handskrift, dels i tryck (1613) offentligen
utfärdad af erkebiskopen såsom ståndets ordförande och tillika ordf.
i det collegium, som med stöd af Upsala akademis privilegier hade
inspektionen öfver rikets läroverk, till följd hvaraf densamma utan
regeringens särskilda publikation egde all den lagliga kraft, som äfven
i senare tid tillkommit öfverstyrelses förordningar på grund af
öfversten makt, saint slutligen att lion såsom gällande åberopas ännu
under drottning Christinas tid icke blott från Strengnäs och Ab o stift ,
utan ock af Vesterås stifts biskop Rudbeckius, som 1637 vid allmänt
möte hänvisar till »hvad som i Örebro 1611 är förordnadt om
lec-tiones et auctores» ; och finnes ingen anledning till det antagandet,
att densamma icke under åren 1611—1649 äfven varit gällande icke
blott i Upsala stift (med Stockholm och Norrland), hvars ef o rus
utfärdat henne, utan ock i öfriga stift och superintendentier, hvilkas
samtlige skolor hon blifvit tillstäld, såsom en uppgift från Nyköping
1618 bestyrker.
Mot sådana samtida intyg är vigten af argumenter, som några
hundra år derefter produceras, fjäderlätt, helst då de hafva följande
halt: att ifrågavarande skolordning icke erhållit regeringens
(bevisligen öfverflödiga) stadfästelse, att clen af samtiden åberopade publika
sanktionen torde bero på ett misstag af vederbörande, och att
regeringens (säkerligen aldrig ifrågasatta) stadfästelse sannolikt uteblifvit
med hänsyn till statens finanser och den högst betydliga tillökning
i läroverkens ståt. som deraf skulle blifva en oundviklig följd; hvarvid
endast må anmärkas, att då fråga icke var eller behöfde vara om
annat, än ny läroplan för redan befintliga skolor, således icke om
dessas eller statens förökande, tillökningen i statens utgifter reducerar
sig till noll, enär rektorer, teol. lektorer och konrektorer redan hade
sin faststälcla indelning, och för kollegerna, clå såsom ock länge
derefter, icke beräknades någon kronolön.
Beträffande författandet, torde det som rec. säger vara mera
allmänt antaget, eller Laur. Paulini författareskap, befinnas moraliskt
omöjligt, enär denne både före och efter 1611 ogillade och sökte ur
undervisningen utrota lieclnisk-klassiska auktorer, hvilka deremot ensamt
godkännas af denna skolordning, som aldeles förkastar bruket i skolan
af de utaf Paulinus förordade och i Strengnäs stifts läroverk införde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
