Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Johan III och Filip II. Depescher från det spanska sändebudet till Sverige kapten Francisco de Eraso 1578—1579
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
JOHAN III OCH FILIP II.
prinsen af Parma, det ena dateradt den 11 Mars och det andra den
14:de April, med redogörelse för hvad som dittills inträffat; hvilket
var af stor vigt för att kunna vederlägga de funder och lögner,
hvilka omtalades af här vistande upprorsmakare mot Ers Majestät.
Därefter frågade jag kuriren af hvad storlek den brefpacke var, som
han medfört; han sade att, den var liten, så att, när vi granskat den
ena, denne befans vara den som de tagit ifrån honom, och den
andre var en annan, som hade kommit öfver Augsburg; men jag skulle
ej bekommit någondera, om jag ej vidtagit den åtgärd jag gjorde,
ty jag talade med några af rådet och två sekreterare, och de
till-stodo öppet att bruket var att icke blott qvarhålla dem, utan äfven
att Öppna och ej gifva mig dem. De bestyrka hvad jag skrifvit
härifrån; så mycket mer som den polske ambassadören, när han för 8
dagar sedan afreste, sade mig, att konungen sagt honom, att jag
varit här mera än ett år, att jag begärt flere audienser och att allt
var munväder, att jag begärde flottor utan att hafva några
penningar, att det kunde jag vara lugn för, att jag ej skulle få något
alis i hans riken utan penningar. Han är en sådan man, att allt
hvad han gör, skrifver, undertecknar, beseglar och säger i dag, det
gör han om i morgon, och han har ingen ståndaktighet i
någonting. Jag kan ej beskrifva den tillfredsställelse han hade däröfver,
att de skepp han har till bevakning i Livland, borttagit fem
holländska fartyg, som voro på väg till Ryssland med salt och andra
lofliga handelsvaror, endast under förevändning att de ej hade hans
pass; alltsammans kan vara värdt 25 à 30 tusen thaler, hvarmed
han sedan betalt en del af sin skuld till det manskap han håller i
dessa trakter, och på sådant vis säger han att han är jämngod med
alla monarker i verlden. Med Pater Possevinos kamrat sände han
en sin skrifvare, en gift man, för att det oaktadt och fastän han
icke har någon annan kyrklig grad [ordines minores] göra honom
till klerk, i afsigt endast att få reda på hvad slags fullmakt denne
har af Hans Helighet, och om han ingen sådan har, kan han låta
bli att komma, ty detta är en af de fordringar han har. Emellertid
söker jag göra rådsherrarne mig bevågne, emedan de synas mig
kunna gagna Ers Majestäts sak, ehuruväl det som jag har utgifvit
och fortfarande utbetalar för deras skuld tyckes mig vara illa
användt, i synnerhet då så väl hos konungen som dem finnes så föga
bestämdhet; men för att se om förbundet kommer till stånd,
förställer jag mig och bedrifver saken såsom jag började, hvilket är
allt hvad jag kan uträtta för Ers Majestäts fördel; och hvaromicke,
vet jag intet annat råd än att lemna dem, och därför tror jag att
det torde blifva nödvändigt att resa härifrån, om ej denna sak
talén bättre vändning, på det jag ej måtte komma därhän att förspilla
det minsta af det som rör Ers Majestäts anseende och fördel.
Konungen plägar ofta hafva på tungan ett ordspråk: sic volo, sic jubeo,
ståt pro ratione voluntas. Detta är i full öfverensstämmelse med
hans handlingar, ty alla bero de mera på hans vilja än på förnuft
och rättvisa. Gifve Gud att de varda bättre till Hans och Ers Ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
