Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596. III. Brytningen. Af S. J. Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
S. J. BOETHIUS.
stone för tillfället kunde anses utagerad, finner man dock, att
han fortfarande sysselsatt sig med de finska angelägenheterna.
Yid samma tid som rådet tillbakavisade hans förslag
angående denna expedition, mottog nämligen Karl från Flemmings
anhängare bland adeln och krigsbefälet i Finland1) ett bref*
i hvilket desse klagade öfver, att han sökt förleda dem till
edsbrott, samt beskyllde honom för att hindra freden med
Ryssland2). Harmen häröfver kom Karl att i trots af sina
åsigter om gagnlösheten af ytterligare skrifvelser till Finnarne
nu själf låta uppsätta tvänne sådana, den ena till de
adelsmän, som icke höllo med Flemming, och den andra till
dem, »som med hans fåfänga företagande hålla»; den
sistnämda är mycket vidlyftig samt synnerligt rik pä dessa
originella uttryck och vändningar, som äro så karaktäristiska för
Karls stil3).
I båda dessa skrifvelser framställer hertigen ett nytt
tämligen egendomligt skäl mot lämpligheten af Flemmings
rustningar, nämligen att, äfven om konungen ämnade sig hem,
borde man endast mottaga honom på det sätt lagen föreskref
om Eriksgatan d. v. s. vid landamäret med grud och gisslan
frän hvar lagsaga. I den sednare skrifvelsen låter han
emellertid Finnarne veta, att lagen med afseende på Eriksgatan i
Finland blott stadgade, att drotsen eller ett annat riksråd
skulle jämte biskopen i Abo rida den i konungens ställe; att
orsaken härtill var, att Finland vid denna tid nyligen kommit
under Sveriges krona och att då »ett barbariskt folk i
Finland var», saint att det äfven nu kunde väl behöfvas, att
»drotsen och andra ärliga svenske män o hölle »husesyn» meel
Finnarne, så att desse gjorde besked och räkenskap för sitt
’) Flemming hade vid denna tid låtit adeln och rytteriet i Finland
samlas utan hästar vid Pikala. Forssman, Klubbekriget sid. 149.
2) Detta bref är tydligen föranledt af de skrifvelser, hvarom talas ofvan sid.
62, 65 o. 67 och som i alla händelser afsändts. Hertigen skref därom till rådet
den 17 Augusti, att det illa öfverensstämde med det svar, som den finska adeln
afgifvit på Horns, Ribbings och Sven Månssons beskickning, (Se Hist. Tidskr.
1885 sid. 73) samt att det tydligen var inspireradt af Flemming. I ett bref
till rådet uttydde denne — för att begagna hertigens ord — såsoin en
»äre-förgätare» äfven hertigens skrifvelser till fogde, borgmästare och råd i Abo af den
22 Juli. Jämför hertigens ironiska yttrande om detta bref. Hist. Bibi. II
sid. 283.
3) Den 27 Augusti begärde han rådets utlåtande därom. Den är i Reg. da
terad den 7 September; den förra åter den 5 September. Nu fann han äfven,
att rådet kunde försöka med en ny skrifvelse till Finnarna, ehuru han ej trodde,
att den skulle uträtta mera än hans. Reg. den 22 Augusti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
