Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Norsk nationel historieskrifning. I. Af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK NATION-EL HISTORIESKRIFNING.
131
skrifning af mycket högt värde i Keysers och Munchs arbeten.
Med denna nya ståt träffade det sig nämligen sä, att den haft
en föruttillvaro q,ch till och med en ganska vidtomfattande
historieskrifning under denna sin första glansperiod. Den förr
omnämda sträfvan, som nästan alltid utmärker unga stater, att
legitimera sig med åldriga nationella traditioner, behöfde här
hufvudsakligen endast taga formen af en systematisering af
befintliga historiska aktstycken, ett arbete, som för öfrigt hade begynt
redan före Norges ocli Danmarks skilsmessa genom norrmannen
Gerhard Schöning.
Utom denna legitimisering åsyftade nämda historieskrifvare
utan tvifvel äfven något annat, nämligen att lifva och stärka
den nyvaknade nationalkänslan med bilderna från Norges
forntid och gifva sina landsmän mod att uppbära rollen af ett
oberoende folk. Och i detta afseende lyckades de så fullständigt,
att deras arbeten med rätta kunna betraktas som vigtiga
politiska tilldragelser. Utöfver medeltiden gick i det hela icke deras
forskning, och något obrutet sammanhang emellan forntid och
nutid synes ingendera hafva presumerat. Under Norges första
frihetsperiod lemnades den långa föreningstiden i allmänhet i
skuggan såsom icke synnerligen tilltalande för nationalkänslan
och icke heller obetingadt uppmuntrande med hänsyn till
framtiden. Ett sammanhang måste dock finnas. Man kunde icke i
längden slå sig till ro med den gamla förklaringen, att Norge
legat som en skendöd under loppet af några hundra år. Skulle
de lyckliga forskningarna öfver Norges forntid blifva rätt
fruktbringande, borde man förbinda nutid och forntid till ett organiskt
helt, å ena sidan uppvisa orsakerna till Norges svaghet och
förfall under unionstiden och å andra sidan till dess raska
uppkomst i detta århundrade. Den som åtagit sig detta svåra, för
att icke säga o utförbara värf, är professor Ernst Öars, som också
synbarligen åsyftat att framhålla unionstidens historia som en
varning för framtiden.
Naturligtvis är det ej min mening, att Norges decadence
och återupprättelse skulle vara omöjliga att förstå och förklara;
men det, som gör uppgiften öfvervinnelig, är författarens
utgångspunkt från ett postulat, att nämligen Norges utveckling
skall förklaras ur Norge själft. Hvarje ståt, äfven den
mäktigaste, står under främmande inflytelser, och dess vara eller
icke-vara afgöres understundom genom förhållanden, hvarpå staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
