Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Strödda Meddelanden och Aktstycken - Åbo historiska museum och Svenska Litteratursällskapet i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
vara ganska sällsynta historiska dokumenter och detsamma gäller äfven
om domböcker af så hög ålder som Abo stads, hvilka börja redan 1623.
Till volymen störst af dessa finska publikationer är Poi*thans bref
till M. Calonius, hvaraf första delen, omfattande åren 1791—1796,
nu utgifvits. Det är hufvudsakligen litterära ämnen, som här behandlas,
och i detta fall påminner arbetet om den kända samlingen af
Benze-liernas brefväxling som vi ega. Porthans verksamhet som
urkunds-utgifvare belyses i flera af brefven. Juridiska spörsmål framställas
till Calonius, och akademiska angelägenheter bringas ofta på tal.
Tidens historiska och politiska tilldragelser erhålla ock någon gång
ett omnämnande, såsom t. ex. krigsrustningarne 1796, fröken
Euden-skölds öden o. s. v., men det är dock hufvudsakligen för
lärdomshistorien denna samling eger betydelse.
I den afdelning af samma sällskaps publikationer, som är afsedd
att meddela upplysningar om sällskapets och dess styrelses
verksamhet, inrymmas äfven mindre historiska uppsatser. I det första häftet
har W. Lagiis meddelat en till viss del ur Porthanska brefven
samlad redogörelse för »två franska emigranter i Finland år 1795».
Herrar Müller à Froberg, som genomrest en stor del af Finland,
blefvo snart demaskerade och befunnos vara hertigen af Orléans och
hans följeslagare. Louis-Philippe har efterlemnat åtskilliga »mémoires
autographes» och herr L. yttrar den förhoppning att i dem kunna
finnas skildringar af det land den irrande fursten genomvandrat, och
som på honom lär hafva gjort ett mäktigt intryck.
Bland öfriga uppsatser1) eger prof. Schybergsons »Anteckningar
om försvarskriget i Savolaks och Karelen åren 1741—1742» det största
historiska intresset. Denna episod af Sveriges bedröfliga « krig med
Ryssland 1741—1743 skildras här vida mera i detalj än i Tengbergs
»Bidrag» till samma krigs historia. Hufvudpersonen i denna skildring
är landshöfdingen i Kymmenegårds och Nyslotts län, frih. C. J.
Stjernstedt, hvars kraftiga ansträngningar till gränsens försvar hade kunnat
gifva kriget en annan vändning, om han från högsta befälhafvaren
sida hade kunnat påräkna något understöd. Mot honom och de finske
bönderna, som intet högre önskade än att med sina pikar få rusa in
på de fiendtliga skarorna, men därifrån hindrades af fege befälhafvare,
bilda desse och Lewenhaupt själf en ynklig kontrast. Genom denna
skildring blir det fullt klart hvilket bistånd bönderne, ursinnigt
uppretade genom ryssarnes plundringar, skulle hafva lemnat till landets
försvar, därest de icke lemnats i sticket, utan både lifsmedel och
ammunition.
Det är, såsom redan sagdt, en löftesrik verksamhet, som genom
dessa skrifter inledes. De upplyste och uppoffringsvillige män, som
på olika håll leda densamma, äro en borgen för dess fortsättning i
samma anda, och den skall i Sverige alltid påräkna en liflig och
deltagande uppmärksamhet.
*) För häftets innehall hänvisas till Tidskriftsöfversig^en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
