Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia. III. Sättet för tryckfrihetslagens antagande 1812. Af Oscar Alin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
OSCAR ALIN.
Konstitutions-Utskottet, — men icke stånden eller enskilde
riksdagsmän. Ville en riksdagsman väcka förslag i en dylik fråga,
hade han att med sitt förslag vända sig till
Konstitutions-Utskottet, på hvilket det sedan berodde att upptaga förslaget såsom
sitt eller att omedelbart förkasta det. Och angående
Konstitutions-Utskottets egen förslagsrätt var stadgadt, att det endast
egde rätt att föreslå de ändringar i grundlagarne, som det ansåge
»högst nödiga eller nyttiga».
Likasom således rätten till initiativ i dylika frågor var
mera inskränkt än i andra, så var ock möjligheten af ett
framstäldt förslags antagande försvårad genom upptagande af den
1766 stadgade grundsatsen om grundlagsfrågors behandling på
två riksdagar.
Det beslut, som 1766 års riksdag i detta afseende fattade,,
lydde sålunda1):
»Vid samma tillfälle hafva ock Riksens Ständer för att
yttermera befästa våra grundlagar vid sin obrutna jemnhet i sjelfva
utöfningen, och på det de icke vid förändrade tidskiften något
förhastadt ombyte undergifna måga vara, sig om det för
framtiden oryggeliga beslut förenat, att allt hvad Riksens
Ständer hädanefter i grundlagarne och det som deras utöfning rörer,
kunna anse nödigt att förklara, tillägga eller förbättra, det bör
först vid den Riksdag sådant kominer under Öfvervägande, väl
och grundligen utarbetas och i projekt ställas, men icke då genast
såsom en stadgad lag till fullbordande, utan först vid den
nästföljande riksdagen under slutligt bepröfvande komma; och de
förbättringar, som då med Riksens Ständers 4 stämmor genom
enhälligt bifall varda antagna och gillade, de böra sedan i
framtiden stånda och efterlefvas; men den som påstår, att ett sådant
projekt, som rör fundamental-lagarne, bör strax vid den
Riksdag det uppkommit och anmäldt blifvit, till slutligt afgörande
företagas, densamme skall såsom den allmänna fredens och
rolighetens förstörare varda ansedd».
Med afseende på formuleringen af detta stadgande kan
anmärkas, att det visserligen bestämmer, att den väckta frågan
skulle vid första riksdagen »väl och grundligen utarbetas och
i projekt ställas»; men hvilka formela fordringar skulle vara
uppfylda, för att detta ändamål skulle anses vara vunnet, därom
stadgas intet. Stadgandet lemnar intet svar på frågor sådana
§ 6 i Riksdagsbeslutet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>