Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia. III. Sättet för tryckfrihetslagens antagande 1812. Af Oscar Alin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
OSCAR ALIN.
»Med uppmärksamheten fästad lika mycket på grundlagens
helgd, som på Ständernas rättigheter, har Konstitutions-Utskottet
funnit, att sättet att vid sådana öfverläggningar (om hvilande
grundlagsfrågor) tillvägagå borde bestämmas ej allenast genom
det öfverläggningssätt, som i § 56 R.F. om förekommande
frågors afgörande i allmänhet är vidtaget, men äfven med afseende
på grundlagens föreskrift uti §§ 81, 82 och 84 rörande
förändringar i grundlagarne.
»Lika med hr Silfverstolpe har Utskottet funnit, att om
viel en grundlagsfrågas afgörande sådana förändringar eller
tillsatser skulle obestämdt vara tillåtna, hvilka enligt § 56 kunna af
Riksens Ständer öfver andra allmänna ämnen, då de för andra
gången återkomma, i deras plena beslutas, kunde lätteligen
följden deraf blifva, att ett gjordt och förberedt förslag till
grundlagarnes förtydligande eller fullkomnande genom en sådan
förändring finge en nv och oväntad riktning, hvilken ej allenast för
grundlagarnes bestånd kunde blifva vådlig, men hvilken snart
nog skulle helt och hållet tillintetgöra de uti ofvannämnda §§
81, 82, 84 till erhållande af en med mer mognad förberedd
granskning innefattade stadganden.
»Då Konstitutions-Utskottet vid alla de tillfällen, då uti
närvarande Grundlag fråga är om förändring eller tillsatser uti
densamma, funnit en äfvenså riktig som märkbar skilnad vara
iakttagen mellan de ämnen, som höra till vilkoren för
samhällets grundförfattningar, och dem, hvilka angå antingen allmänna
lagens eller rikshushållningens förbättring, har Utskottet i denna
lika visligt som tydligt utmärkta åtskilnad trott sig finna den
ledning, som bör bestämma sättet att besluta de förändringar,
hvilka uti grundlagarne kunna finnas nödvändiga, och då
Utskottet funnit, att Riksens Ständer redan vid dessa frågors
väckande underkastat sig inskränkningar och hemstält ämnet till
en närmare pröfning af erfarenheten och omständigheterna, här
Utskottet förmodat, att förslag till ett lika förhållande vid sådana
frågors slutliga afgörande skulle vara instämmande ej allenast
med grundlagens, utan ock med Riksens Ständers afsigt. Då
beslutanderätten alltid vore Riksens Ständer definitivt förbe-
Jonsson från Blekinge, Anders Jansson Hy ebert- från Upsala län, Pehr Andersson
från Elfsborgs län och Johan Pehrsson från Kalmar län. — De ledamöter, hvilkas
namn här äro kursiverade, hade varit medlemmar i det Utskott, som utarbetade
regeringsformen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
