Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia. III. Sättet för tryckfrihetslagens antagande 1812. Af Oscar Alin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
OSCAR ALIN.
Inom Presteståndet höjde sig icke en röst mot det
våldförande af regeringsformens stadganden, som det föreliggande
förslagets antagande skulle innebära: de anmärkningar, som
framstäldes, rörde endast förslagets innehåll. Resultatet blef, att den
nya redaktionen af Tryckfrihetsförordningens 4 första paragrafer
antogs med några ändringar, hvilka skulle meddelas de öfriga
Stånden jämte inbjudning att därom med Presteståndet förena
sig1): ett beslut, som åtminstone egde den förtjensten, att det
klart visade, till hvilka konseqvenser åsigten om, att § 56 R.F.
egde tillämpning på grundlagsfrågor kunde leda. Det synes också
hafva bidragit att öppna ögonen på dem, som förut handlat enligt
denna åsigt. Ordföranden i denna Riksdags Konstitutions-Utskott
yttrade nämligen, då denna Presteståndets inbjudning föredrogs
på Riddarhuset, att om meningen därmed vore att »fordra en
förändring i det af de öfriga Riksstånden fattade beslut öfver
Tryckfrihetslagen, vore sådant ett prejudikat så vådligt, att han
icke kunde tillstyrka bifall å Presteståndets begäran»2).
I Borgareståndet öppnades öfverläggningen af juveleraren
Holmer från Göteborg, som i korthet, men med stor klarhet och
bestämdhet, framlade samma skäl mot grundlagsenligheten at
förslagets antagande, som på Riddarhuset framstälts af
Lager-hjelm. Häremot anförde assessor Arosenius, att »de ställen i
Tryckfrihetslagen, hvilkas redaktion af Utskottet nu blifvit
förändrad, vore just de samma, om hvilka vid förra Riksdagen
fråga blifvit väckt. Det vore väl sant, att sjelfva ändringarna
vore icke alla desamma, som då föreslogos, men Riksens
Ständer sjelfva hade vid nuvarande Riksdag redan ogillat dessa ocli
fordrat af Utskottet ett förbättradt förslag. Oin detta nu skulle
hvila till nästa Riksdag och af då blifvande Ständer till
äfventyrs åter ogillas och annorlunda lydande förändringar åstundas,
så måste frågan äfven då på nytt uppskjutas, hvilket kunde
så fortgå in infinituin, och dessa längesedan anmärkta och
erkända felaktigheter i Tryckfrihetslagen således aldrig blifva
afhjelpta:» en argumentation, som är af den beskaffenhet, att
därpå ej ett ord behöfver spillas. Flere af ståndets jurister
förenade sig emellertid därom, bland andre lagmannen och vice
talmannen Sandberg, i hvars yttrande åter borgmästaren
Lagergren från Falkenberg instämde, tilläggande för egen del en hänvis-
!) Prestest. prot. 1812, s. 386—415.
2) R. o. Ad. prot. för den 3 juli 1812 (II. s. 21).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
