Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Svenska publikationer af historiska handlingar. Af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
E. HILDEBRAND.
och stadgar» tryckas. På 1650 års riksdag hade adeln klagat
öfver brist på förr hållne riksdagsbeslut och andra vigtiga riksens
afhandlingar, och hade regeringen lofvat att låta öfverse alla
beslut och riksafsked och trycka hvad som kunde vara tjenligt.
Riksdagsbeslutet 1664 innehöll att en samling af stadgar
angående religionen skulle tryckas. Städerna hade 1668 anhållit att
»åtskilliga hälsosamma stadgar, ordningar och beslut» skulle åter
uppläggas, och äfven nu hade K. Maj:t samtyckt. Vid 1675
års riksdag hade på adelns förfrågan, huruvida förra
riksdagsbeslut och recesser skulle hållas för lag, K. Maj:t hänskjutit
saken till lagrevisionen, men på samma gång tillagt att om
adeln åstundade att sådana akter måtte å nyo uppläggas och
considéreras såsom »tjenande till historien af framfarna tider», så
kunde det »hafva sina skäl». Planerna och önskningarna hade
sålunda växt och allt klarare formulerats från den ena riksdagen
till den andra. Hadorph sjelf hade nu enligt egen uppgift redan
af den gamle rikskansleren Axel Oxenstjerna fått befallning att
utskrifva och samla alla riksens stadgar och recesser möjligen
var det en följd af regeringens ofvan nämda löfte vid 1650 årsv
riksdag. Härmed grep han sig också an och inlemnade redan
1669 ett register på den blifvande samlingen. På befallning
utdrog han vidare ur densamma »under vissa titlar» hvad som
kunde tjena till lagens rätta förstånd. Det är sannolikt dessa
extrakt, som det odaterade utlåtande af Kanslikollegium gäller,
sorn anföres i biografien öfver Hadorph uti Biografiskt lexikon.
Sin stora samling hade han färdig 1680 ocli hembjöd den då
till kronan, på samma gång som han föreslog dess tryckande.
Regeringen gick in på förslaget, Hadorph fick vederbörligt
privilegium på verket, kontrakt uppgjordes med boktryckaren Keyser,
och denne fick till och med 1500 daler kopparmynt på hand
för inköp af nya stilar — och därmed afstannade hela saken.
Hadorph sjelf synes ha fått vissa skrupler. På samma gång
han i ett (odateradt) memorial till K. Maj:t supplicerar om
åtgärder att tryckningen kundé börja »i år», emedan verkets
fortsättande mycket berodde på hans egen lifstid, föreslår han
att några lagkloka herrar skulle genomläsa detsamma för att se
till, om »något skadligt däri funnes, som strede mot gammal
lag», och i en annan inlaga heter det, att en och annan »förnäm
person» tillrådt honom att utesluta »alla de plaça ter, som till
’) Odaterad inlaga till Svea hofrätt efter 1682 i Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
