Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Svenska publikationer af historiska handlingar. Af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA PUBLIKATIONER AF HISTORISKA HANDLINGAR.
333
som Gjörwell allt framgent mycket gynnade. Den unge
utgifvarens egna bidrag utmärkte sig i öfrigt af nog stor naivitet. Den
samma år började »Svenske Mercurius» gjorde för tillfället slut
på det historiska biblioteket, men i densamma inrymde han en
för hvarje årgång växande mängd af historiska handlingar och
enskilda bref från den nyare tiden. Det dröjde dock ej längre
än till följande år, förr än han samtidigt återupptog de rent
historiska publikationerna med sitt Svenska bibliotek, som skulle
inrymma »alt som på något sätt kan dragas till och upplysa
svenska historien», och fullföljde detsamma med ovanlig
ståndaktighet i fem band. Han slutade af ekonomiska skäl 1762,
men kunde redan samma år fortsätta med sitt Nya svenska
bibliotek, som fortgick ända till 1*765. Nu var emellertid isen
bruten, och under de följande 25 åren aflöste under växlande
namn den ena publikationen af historiska handlingar den andra.
Allmänhetens gunst visade sig på olika sätt. Det hade blifvit
en sak på modet att bilda handskriftsamlingar, och egarne af
dessa eller af enskilda arkiv, en Tessin och Höpken, en Tilas
och Hjärne, en Benzelius och Warmholtz m. fl., öppnade sina
förråd, under det att de offentliga samlingarnes vårdare, såsom
vStiernman, Berch och Ribbing, lemnade många strödda bidrag.
Som den förnämste medtäflaren till Gjörwell uppträdde
magister Samuel Loenbom från Uppsala. Under kondition hos
lagmannen grefve Stenbock på Rånäs fick han göra bekantskap
med dennes rika samling, hufvudsakligen bestående af Gustaf
Otto och Magnus Stenbocks saint Bengt Oxenstiernas papper,
hvilka af lagmannen räddats undan förstöring, af Loenbom och
Sotberg ordnades och som tills vidare förvarades först på Mörby
och sedan på Rånäs i Uppland 1). Det är antagligt, att det var på
detta sätt, som hos Loenbom den kärlek väcktes till historien,
som sedan blef bestämmande för hans lefnadsbana. På uppdrag
af Stenbock började han författa sin lefvernesbeskrifning öfver
Magnus Stenbock och samlade sjelf ett förråd af afskrifter, som
sedermera kom väl till pass. Under en kortare vistelse hos
grefve Gyldenstolpe på Noor efter Stenbocks död (1758)
fortsatte han sitt historiska verk, hade här tillträde till grefvens
arkiv, där han tog nya afskrifter, och var redan nu betänkt på
att utgifva en samling af Handlingar i svenska historien, hvarom
foan brefväxlade med Gjörwell. Han kom till Stockholm och
-1) Jfr Sotbergs bref till Gjörwell 1779 2V7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
