Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Svenska publikationer af historiska handlingar. Af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
E. HILDEBRAND.
rande papper bär jag föga omvårdnad, men däremot är en billet,
som låter själen af en händelse om än aldrig så litet framlysa,
som blottar hjertat på en person, som upptäcker någon dold
driffjäder, som uppvisar något drag af tidens tänkesätt och seder,
sådan breflapp är mig ovärderlig, kärare än en hel isländsk saga
eller medeltids legenda». Det är därföre också i våra dagar de,
som älska denna inre sida af historien, hvilka ännu med en
viss förkärlek vända sig till 1700-talets publikationer. Vi torde
också härmed ha berört den speciella betydelse den här åsyftade
verksamheten haft. Den återväckte intresset för historien både
hos hög och låg under en tid, som ännu hade i friskt minne
Rudbeckianismens lärdomsbarbari och vidunderliga konstruktioner,
liksom dess missbruk bl. a. just med »isländska sagor». De
beteckna inbrottet af en ny tid, då Sveriges historia ej längre
lemnades åt utlänningar att skrifva ^ller tog till uppgift att åt
den svenska storheten bygga ett motsvarande fantastiskt tempel
i forntiden, utan mera anspråkslöst och sannt att framkalla bilden
af förgångna åldrars lif och verksamhet. De voro så mycket
mera af vigt, som den skrifna historien endast långsamt
framskred, och vissa perioder ännu lågo i fullkomligt dunkel eller
endast från en viss sida belystes, och den s. k. »pragmatiska»
metoden ännu var den allmänt herrskande i historieskrifningen.
Hvad man med allt detta kan anmärka mot metoden, skola vi
genast återkomma till; vi måste dock först ett ögonblick dröja
vid en annan sida af tidehvarfvets verksamhet för historiska
handlingars utgifvande.
De ofvannämda handlingarna sökte alla sin publik bland
den bildade allmänheten och rättade sig måhända understundom
alltför mycket efter hvad man ansåg skulle falla den i smaken.
Att man lyckades, visar den goda afsättning flere af dessa
periodiska skrifter en tid bortåt hade.1) Men äfven representanterna
för den historiska forskningen i strängare mening kunde ej förbise
ett för densamma allt vigtigare material; för dess offentliggörande
fanns likväl — om man undantager bilagornas till något större
verk, hvilket endast sällan kunde förekomma 2) — knappt någon
’) Flere utkommo i nya upplagor. Jfr Gjörwells yttrande i sin
Brefväxling I, s. 100: »Utgifningen af historiska handlingar medför nu bara förlust;
så var det ingalunda förr."
2) Stiernman begagnade sig med förkärlek af denna form, liksom Bergius
i en af sina publikationer. Det ryktbaraste exemplet gaf dock Arckenholtz i
sina Mémoires pour servir à l’histoire de la reine Christine, ett i sitt slag allen
a-stående verk under detta tidehvarf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
