Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Les origines de la France contemporaine. Par H. Taine och L’Europe et la Révolution française. Par A. Sorel, anm. af S. J. Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETEN OM FRANSKA REVOLUTIONEN.
3
denna uppfattning framgick å ena sidan den upplysta despotismen, å
den andra det Rousseauska samhällskontraktet. I intet derå fallet
hade man friheten till ändamål. För Rousseau likaväl som för den
upplysta despotismens apostlar var statsdespotismen idealet; skilnaden
var blott, att den enligt honom skulle anförtros ej åt en regent utan
åt pluraliteten samt benämnas frihet.
Huru denna s. k. frihet i verkligheten kom att taga sig ut är
det, som förf. gjort till sin uppgift att visa i de tre volumer, han
egnat åt revolutionen. Att härvid söka närmare följa honom är
naturligtvis ej möjligt i denna uppsats. .Det må vara nog att påpeka, att
han fullständigt brutit med den äldre franska historieskolan, som
visserligen ej försvarade Jakobinernas brott, men däremot sökte
förklara dem, ej såsom osunda yttringar af osunda förutsättningar, utan
såsom nödfallsutvägar till frihetens bevarande. Förf:s undersökningar
hafva i stället ledt honom till samma resultat, till hvilket Sybel förut
kommit, nämligen att hvad Jakobinerna ville var ej frihet, utan
förtryck och att de genom sina brott ej räddat friheten, utan tvärtom
omöjliggjort den samma. Då Taine i sammanhang med sin kritik af
det jakobinska programmet sjelf sökt angifva gränserna för statens
makt, synes det emellertid, som om han i sin ifver att komma ifrån
statsdespotismen väl mycket slagit öfver till den andra ytterligheten:
Manchesterskolans uppfattning af samhället såsom uteslutande en
polisorganisation. Det må vara sant, att denna teori kan synas såsom
den enda strängt följdriktiga, när man vill häfda individens frihet,
men samhällslifvet låter sig ej regleras genom abstraktioner om än
aldrig så följdriktiga; det är en lärdom som just förf:s arbete för
öfrigt går ut på att inskärpa, och äfven i detta fall torde därför en
medelväg gifvas, som visserligen kan synas ologisk, men i stället vara
så mycket mera praktisk; konsten är blott att finna den. En annan
anmärkning, som med fog torde kunna göras är, att förf. till den
grad låtit sig hänföras af sin förbittring öfver de missförhållanden,
han tecknar, att han knappast ser något annat än dem.
Uppfattningen af revolutionen blir dock alltid ensidig, om man ej har blick
för att ibland denna stora sådd till förgängelse äfven funnos frön,
fulla af lifskraft och framtid. — Hvad stilen angår är den sådan, att
arbetets värde i ej ringa del ligger däri. Det är ofta ett sannskyldigt
fyrverkeri af genialiska, formfulländade vändningar och tankar, som
här blixtrar en till mötes. Fråga kan dock vara, om ej rikedomen
nästan är allt for stor. Ehuru man alltid ryckes med, känner man
dock stundom en känsla af öfvermätt, som verkar tröttande, och
särskildt kan anmärkas, att förf. ibland af sin önskan att gifva en så
klar belysning som möjligt låter förmå sig att väl mycket återkomma
till samma synpunkter. Vissa delar af arbetet äro emellertid både
till form och innehåll verkliga mästerverk; bl. a. kunna i detta
hänseende nämnas de ypperliga karakteristikerna af Marat, Danton och
Robespierre.
Sorel är ej lika pessimistisk som Taine. Man torde ej misstaga
sig, om man anser, att det är känslan af att befinna sig i fullständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
