Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Samlaren. Tidskrift utgifven af Svenska literatursällskapets arbetsutskott. I—V med bihang, anm. af I. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
lika mycket till dess lif, som livad den handlat och lidit, och har ej
sällan öfvat en starkare inverkan på efterverlden», så är det
nödvändigt för den som vill skaffa sig en lefvande bild af förgångna tiders
lif att få en inblick i denna verld af tankar och dikter.
Representativa mäns lefnadsteckningar, särdeles under form af själfbiografi«*, äro
härför ett ypperligt material. Ju mindre tanken på efterverlden
fått hindra biktens uppriktighet, dess bättre. I detta fall intaga de
redan omnämda Dagboksanteckningarna af Oxenstierna en framstående
plats; men för öfrigt, med erkännande af den lekande lätta stilen, äro
dessa alster af hans ynglingaår icke af samma betydenhet som
exempelvis Gyllenborgs af Dr Frunk som ett särskildt arbete utgifna
»Mitt lefverne». För historien om frihetstidens sista år äro de dock
icke utan sin betydelse.
Under en tid, då Sveriges utrikes politik delvis sköttes af våra
skalder, exempelvis K. Gyllenborg, Kr. Lejoncrona och J. G. Werwing,
kan en utförlig skildring af deras lif ej sakna intresse för den, som
studerar tidens politiska förvecklingar. Äfven af detta skäl förtjenar
nog E. Lewenhaupts framställning af Werwing sitt studium. Af ännu
större historiskt intresse är Dr Meyers afhandling om drottning
Kristinas literära verksamhet i Italien. Förf. har under sin vistelse i Italien
ur därvarande bibliotek hemtat mången notis till hennes historia och
karakteristik samt fått tillfälle att beriktiga en och annan gängse
oriktig uppgift.
En sak bör tilläggas; ej alltid synes oss valet af utgifna skrifter
lyckligt. Yi ha redan nämt, att Gyllenborgs dagbok enligt vår åsigt
bort hafva försteget framför Oxenstiernas. Som arbeten hvilka saklöst
tillsvidare kunnat förbigås nämna vi särskildt Tessinska papperen, som
lemna läsaren ytterst ringa utbyte, och 15- och 1600-talens visböcker,
som i språkligt afseende väl torde vara af intresse, men i andra
afseenden synas oss föga värderika. Blifva dessa visor, som icke äro
vackra, till på köpet långa, så torde det väl kunna hända att de tråka
ut Svenska literatursällskapets medlemmar.
Ha vi med dessa rader lyckats göra Literatursällskapets
publikationer till föremål för den uppmärksamhet de i många hänseenden så
väl förtjena, är vår afsigt vunnen.
I. F,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
