Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ständernas Utskottsmöte 1710. Af Carl Gustaf Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8TÅNDBRNA8 UTSKOTTSMÖTE 17 10.
13
län, Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län samt Nyland och
Viborgs län. Lagman Reenstiprna anmälte, att landshöfdingen
i Halland bedt honom låta veta, att der voro inga af adel
hemma, utan de voro alla i krig eller fångna, eller gamle, eller
ock qvinfolk, så att han icke kunnat få någon derifrån. Lagman
Koch upplyste, att i Bohus län var likaså. Landshöfding
Cron-hjelm berättade, att när han sammankallat adeln i
Vestmanland, infunno sig allenast två eller tre, så att de icke kunde
efterkomma Deras Excellensers vilja. På det att icke
församlingen skulle blifva altför fåtalig, befallte rådet (d. 23 Mars)
att adeln i Upland skulle välja nio, och den i Stockholm trettio
ombud, lika många af hvarje klass, samt att hvarje kollegium
och kungl, kommission skulle utse två fullmäktiga till mötet.
Södermanland sände sex; andra län två eller en. För några
län tillsattes i Stockholm fullmäktiga dels af der varande
adelsmän från orten, dels af det församlade ridderskapet och adeln,
dels till och med, i ett fall, af rådet. Vid dessa val finner
man, att samma personer fingo utöfva rösträtt inom flere län,
der de hade egendom, Äfven hafva några fullmakter blifvit
gifna af enskilda adelsmän, liksom vid vanliga riksdagar plägat
ske. På sådant sätt bragtes antalet af de i mötet deltagande
af adeln upp till 93.
Vid valet för Uppland föreföll en meningsskiljaktighet, som
hänvisar på inflytelse af polska idéer. Flertalet af de väljande
ville nämligen frånkänna ombuden rättigheten att vid
utskottsmötet afsluta någonting utau att förut meddela sig med »den
öfriga här i orten varande adel»; och deras fullmakt inskränktes
derföre till »att afhöra och förnimma, hvad Deras Exc. behaga
ridderskapet och adeln communicera om rikets angelägenheten).
Häremot reserverade sig grefve Gustaf Bonde, som af flere skäl,
— biand annat derföre att rådet, i kallelsebrefvet begärt
»fullmäktige och icke hörare eller referenten) — förklarade sig vara
i allo till freds, med hvad ombuden skulle finna för godt. Då
landshöfdingen, den gamle Höghusen, icke kunde förmå den
väljande adeln att gifva någon annan fullmakt, inberättade han
saken till rådet. Rådet fann adelns uppfattning alldeles
orimlig och befallte, att fullmakten skulle så inrättas, att adeln
erkände för godt, hvad de deputerade komme att till K. M:ts
och rikets välfärd afhandla och sluta. Huru vida
Upplandsadeln ställde sig denna befallning till efterrättelse, är icke be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
