Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ständernas Utskottsmöte 1710. Af Carl Gustaf Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 C ABL GUSTAF MALMSTRÖM.
siat, nöjande sig med att gifva rådet en antydan derom, såsom
vi längre ned skola berätta. Äfven myntförsämring ifrågasattes :
man föreslog att, såsom det hette, höja myntets valör 25
procent, d. v. s. att af samma qvantitet silfver pregla ett 25
procent större antal caroliner än förut. Det var en åtgärd, liknande
den, som konungen i ännu större mått tillgrep några år senare.
Nu vann den icke bifall ; köpmän och ämbetsmän förklarade
enstämmigt, att det skulle lända till rikets förderf, och friherre
Thegner anmärkte torrt: »det är intet annat än crimen falsi;
det har man hängt folk för».l) Frågan återkom i ännu gröfre
form, då kungl, rådet Frölich uti sekreta utskottet (10 Maj)
föreslog, att man skulle omstämpla de i kassorna befintliga
penningarne till 2, 3 eller 4-dubbel valör. Såsom guvernör i Riga
hade han 1705 på eget bevåg företagit en sådan åtgärd, och
derigenom ådragit sig en ljungande tillrättavisning från konungen2).
Icke afskräckt derigenom, hade han kort före ständernas möte
(d. 16 Febr.) upptagit rådets tid med samma förslag; och
slutligen frambar han det, såsom nämdes, i sekreta utskottet; t men
äfven der ansågs det vara »alldeles skadligt för riket»; dock
eftersom förslagställåren var K. Maj:ts råd, ansågs det tillbörligt
att anmäla förslaget hos K. Maj:t. Likaså blef det nyss nämda
förslaget att höja myntets valör vid mötets slut till rådet
öfverlemnadt.
Jämte dessa bekymmer för penningars anskaffande hade
äfven andra angelägenheter kommit till tals bland ständerna.
Främst det öfverhängande nödtvånget att ordna försvaret mot
fienden. Sjelfva hufvudstaden ansågs icke längre vara trygg.
Väl hade rådet för någon tid sedan utsett general Spens och
öfverste Stralborn att gå öfverståthål låren till handa att sätta
Stockholm i försvarstillstånd; men ingenting var ännu i slutet
af April vidgjordt. Sekreta utskottet blef oroligt och var i begrepp
att genom ett memorial till rådet »bedja, att detta verket måtte
med allvar fortsättas»; men detta steg förekoms genom
underrättelsen, att rådet uppdragit åt tvänne raskare generalmajorer,
Palmqvist och Dücher, att sörja för Stockholms försvar8).
Dernäst var man bekymrad för Finland. Konungen hade uppdragit
öfverbefälet derstädes åt generalmajor Lybecker. I Sverige hyste
’) Mem. af kamrer P. v. Brobergen och myntgardien Michel Pohl, bland
bilagorna till Adelns prot. i Riddarhusarkivet. S. U:s prot. B Maj 1710.
2) K. M:ts bref, 27 Jan. 1706 kau läsas hos Stiernman, Ekon. Förf. V, 966.
3) R&dsprot. och S. U:s prot. d. 23 Apr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
