Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8TÅNDERNA8 UT8K0TT8MÖTE 1710.
37
att vid mötets slut återväcka den, med beskyllningar mot
Cronhielm, som då återlemnat ordförandeskapet till Clerk, att han
ej riktigt framfört rådets ord, men det blef ingenting utaf;
måhända tänkte de flesta med Clerk: »hvem vet, huru det skulle
vara Hans Maj:t behagligt? Yi äro ständer i ett suveränt rike». 1)
Oaktadt den foglighet, hvarmed ständerna i mycket fallit
undan för rådets vilja, dristade de dock gifva utryck åt sina
önskningar och sin klagan i de skrifter, hvilka såsom resultat
af deras öfverläggningar vid mötets slut till rådet
öfverlemnades, och hvilka synas ega den vigt, att deras innehåll förtjenar
en närmare redogörelse, äfven om ett och annat af det, som
förut i vår framställning förekommit, dervid skulle behöfva
upprepas.
Af dessa skrifter höll sig svaret på den allmänna
propositionen såsom vanligt inom de allmänt kända förhållandenas
område. Af större intresse äro svaren på den sekreta
propositionen. Så vidt denna rörde förhållandet till utrikes makter,
besvarades den af sekreta utskottet, som efter en öfversigt af
hvad som förelupit intil antagandet af neutraliteten för Tyskland,
uttalade ständernas erkänsla för rådets möda och sorgfällighet,
med bön, att D. Exc. ville lämpa sina rådslag derhän, att den
önskeliga freden kunde erhållas, »görande oss den försäkran, att
H. K. M. lärer det allt med kunglig nåd upptaga».
Då den del af sekreta propositionen, som rörde de inrikes
ärenderna, blifvit meddelad samtlige ständerna, blef svaret
derpå också af dessa afgifvet. Det handlade företrädesvis om
utvägarne till att anskaffa medel och upptog de beslut härom,
som redan äro nämnda. Men som landet icke förmådde genom
kontributioner och gärder åstadkomma så mycket som behöfdes,
funno ständerna ingen annan utväg vara öfrig, än upplåning
utomlands, »då nöden lärer tvinga riket att pantsätta kanske
länder och provinser, som kostat så mycket svenskt blod och
oftare med blodiga skjortor än med penningar återskaffas». Och
då riket egde en myckenhet af troféer i stycken af koppar, så
vore det till rikets tjenst, om man försökte att på dem in- eller
utrikes upplåna något. Fastän ständerna bjudit till att göra,
hvad i deras krafter stått, måste de beklaga, att det ingalunda
svarade, mot hvad som oundgängligen betarfvades; och skulle
’) Adelns prot. d. 25 Maj, 7, 8 Juni 1710. S. ü:s prot. 6, 11 Juni.
Rådsprot. J.1 Juni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
