Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ständernas Utskottsmöte 1710. Af Carl Gustaf Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÄNDERNAS UTSKOTTSMÖTE 1710.
43
befdllmäktigade hade föregått med exempel; och na skalle
landshöfdingarna sammankalla de i hvarje län boende af adel, prester
och borgare, hvart stånd särskildt; och ehuru det lemnades i
hvars och ens fria vilja att förklara sig till det, som han i sitt
samvete funne sig kunna åstadkomma, så vore hvar redlig svensk
mans skyldighet mot öfverhet och fädernesland så stor, att
ingen borde sig undandraga. Derföre skulle landshöfdingen
författa en specifikation på hvar och en, som förklarade sig till
något, med summan derhos, samt en annan lista på dem, som
icke funno sina vilkor tillåta att något häri göra, hvarhos skulle
antecknas deras orsaker och ursäkter. Men der någon vore, som,
ehuru af kundbar förmögenhet, icke ville sig till något beqväma,
eller ock gjorde det så ringa, att det vore oanständigt eller för
litet mot dess förmögenhet, då skulle dess namn sättas för sig
sjelft. Dernäst skulle innehafvare af kronans pantsatta gods
och räntor på samma sätt genom landshöfdingarna föreställas,
att några af dem frivilligt erbjudit sig att afstå, somliga hela,
andra halfva detta års ränta, då de ock torde sammaledes visa
sin villighet; dock skulle härvid intet tvång vara, ej heller detta
dragas till exempel. Slutligen hade samtliga ständerna förenat
sig derom, att de reda penningar, som funnos i kyrkorna och
icke så snart behöfdes till bygnad eller annat trångmål, äfven
som det kyrkosilfver, som icke till gudstjensten behöfde^ skulle
lemnas till närmaste ränteri mot Kammarkollegii förskrifning så
på kapital som årligt intresse; och skulle allt återbetalas efter
freden; för öfrigt lemnades det till konsistorierna att häri med
första göra slut, med presternas och församlingarnas vetskap
och samtycke. *)
Alla dessa skrifter, som äro daterade d. 2 Juni, blefvo den
6 Juni till rådet framlemnade men icke offentliggjorda.
Dagen derpå fingo ständerna del af ett nyss från konungen
ankommet bref, dateradt i Bender d. 28 April. — således
ovanligt färskt, föga mer än fem veckor gammalt. Det uttalade
konungens förnöjelse öfver segern vid Helsingborg och hans
förtroende till sina undersåtar, att de samtliga skulle använda sitt
Mot användandet af kyrkornas medel och silfver hade i synnerhet
Svedberg opponerat sig. Besynnerligt nog tyckes Svedberg sjelf i presteståndet hafva
gifvit anvisning på kyrkosilfret med den snnda anmärkning, att »det vore bättre
gifva det till, än att fienden det borttoge» (prest. prot. d. 12 April). Men i S.
TJ. d. 5 Maj kämpade han emot samma förslag, och då landtmarskalken frågade :
»Än om fienden kommer, huru går det då med kyrkorna»? svarade Svedberg:
»Fienden ror icke dem».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
