Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Strödda Meddelanden och Aktstycken - Rålambska handskriftsamlingen på K. Biblioteket. Af H. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÅLAMBSKA HANDSKRI FT8AM LINGEN PÅ KONGL. BIBLIOTEKET. 87
corum Maximi ex Pomerania aliisque Germaniæ territoriis
grassa-torum turmas, Paciique publicæ turbulatores divinitus ejicientis ad
Regiam justitiæ aram libatum per D. B. H. S.» (qv. 148, 160
as.). Två gammal-ryska handskrifter (qv. 130, 147) vänta ännu på
rubrik i den nya katalogen. Den gamla anger ingen rubrik för den
ena handskriften, men kallar den andra »historia om Ivan
Yasilje-vitsch och hans krig med Sverige, så ock beskrifning öfver Sibirien».
Af topografiska böcker märkas Peringskölds beskrifning om
Stockholms Storkyrka och Pontins om Johannes1 kapell (båda i
qv. 8), Andurs Björns om Kungsholmen, 1689 (qv. 144 och
166); Ronanders om Gotland (i qv. 176, afskr.); Plantinus om
Lappland (qv. 39), samt de allmänt förekommande af Rehn m. fl. —
P. Schenhergs afh. om missämjan emellan Johan III, Sigismund
och Carl, afskrift, ingår i qv. 10 (jämte den 1733 o. oftare tryckta
berått, om Stångebro slag af samme författare). En afhandling om
Sveriges statsförfattning och förvaltning, utan titel, med en
innehållsförteckning upptagande 27 kapp., af hvilka endast 19 ingå i denna
vackra renskrift, ’vitnar om Gustaf Rålambs hand och måhända om
hans komposition (qv. 11). En svensk statskunskap, i frågor och
svar, späckad med citater, skrifven mellan 1710 och 1718, är qv. 37.
G. Rålamb har i boken skrifvit namnet Laurentius Prytz, men
tillgängliga källor ånge ingen med det namnet vid den tiden. I qv. 40
ingår en »Påfvarnes historia», i svensk 1500-tals skrift. Två
historiska rimverk torde böra nämnas. Det ena är af Jonas Petri Base,
Gothus, en af enkedrottning Katarina (Stenbock) beskyddad man,
som till tack (1588) egnat henne sitt arbete, »Sveriges och Göthis
historia», på svensk knittelvers berättad efter Johannes Magni
historia; hvarje regent talar i eget namn om sina bedrifter t. o. m.
Sten Svantesson Sture, hvarefter författarens »jag» uppträder i en
epilog, utlofvande en andra del af denna krönika och »i framtiden
annat mehra.» Denna bok, qv. 97, tyckes vara sjelfva
dedikations-f xemplaret. Samma är förhållandet med qv. 21, frih. P. Orneklow’s
Carl XII tillegnade »Theatrum Suiogothicum eller Himblapostens
Mer-curii upp8kallande och upptonande Svea och Göta Konungabedrifter.»
Författaren täljer i svenska alexandriner de svenske kungarnes
gerningar, ifrån Magog till och med Gustaf I. Kung Gustafs historia
omfattar icke mindre än 105 sidor. Boken inlemnades 1699 l5/7
(enl. anteckn. i de Rålambske Palmskölds-samlingarne), men synes ej
ha blifvit mottagen. Författaren, som var landshöfding på xÖsel,
afsattes 1701.
Obetydande skrifter af Bure (två orig. exx. af »Adalruna» 8:o
n. 9, 12:o n. 6, samt anteckningar ur och om Worms’
Monu-menta Danica, orig., 14 ss., i qv. 115) och Dijkman representera
arkeologien, för hvilken G. Rålamb icke synes haft stort intresse.
En »runkalender» med några danska rader är inlagd i fol. 195. —
Slägttaflor, på 1600-talet afskrifna från äldre original, med
vapenritningar, bilda fol. 4; en något äldre och större samling är fol. 12,
troligen afskrifven från en Peder Brahe tillhörig slägtbok. Fol. 109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
