Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NIGBA HANDLINGAR TILL GUSTAF US HISTORIA.
197
huruledes thet medt same oppenbara plicht schall til gå, vorder man
clarlige i the andelige ordinantier befinnendes, som nest Gudz hielp
innen kort tid schole i liuset komma. Hvar ock så våre, att någre
hardtnackade eller förstockade seller befunnes, ther sedan the häfde
giordt uppenbara plicht och bot, åter igen af rett ondsko fölle i
same syndt och otucht igen, sådana forslute the åndelige lagen till
evigt fengilse, men key se re lagen biude, man schall straffe them vidt
halsen, uppå thet att synden och argheten icke schall f& öfverh&nden
och yterligare formeres etc.
Then saken um Lindorm Matzson, ther icke allenest medt
löske-läge omgår, utan ock sä med oppenbara hordom, ja, också for thet
ofvervelle som han hafver giort then stackars bonden, må han väl
varda högre taxeret än till the 80 march, som han utbudit hafver.
Hvar honom schall unnes och skenkies lifvet, thå må han väl löse
sigh medt hundrade reniske gyllene.
Her Laurentzes sak i Floby hafver fått sin afskedt, effter han
hafver varit her personligh boss vår nåd:te herre.
Item um them som icke vele rette sigh effter then komge ordi-.
nantia, som utgifvin är, nemligh i then artichel huruledis allahanda
varur sälias schulle, utan träde ther ofverdådeligen utöfver, icke
ach-tendes hvad som uppåbiudz eller huru varerne satte blifva, etc.;
sådane schole straffes, effter som stadzlagen inneholler, och ther
utöfver hafva förverkat varurne, som dyrere sälies än the satte äre, och
besynnerlige formerker kon:ge Ma:t medt slike stycker the Lödöse
borgeres arghet och treskhet både mott the åndelige och tesligist
emott högbe:te kon:ge Ma:tz verldzlige ordinantier; hvarföre är ganske
for nöden, att stadholleren hafver ther ett nöge inseende, och tager
något hardt udi medt them, när the skicke sigh så utilbörligen.
Item um ekeskogen etc.: Må man tilstädie, att bönderne hugge
så mygin ek,- som the for nöden hafve till att bygge theris
åker-redscap, vångshiul, axler och annat sligt medt, doch icke till att
byggie huss ther up medt eller annet sligt, thet kan man ingelunde
medtgifva.
Item om then artichel, udi hvilkin beröres um salige her Peders
i Stenstorp effterlatne feste qvinne medt sitt barn på then ene side
och same her Peders broder och erfvinger på then annen siden,
hvilke begge parter stå effter arfved etc.: Ther till svares, latt hvar
så skedde, thet icke unt och tillatid blifve, att presternes echte
hu-struer och barn schulle gå i arf effter them (thet doch all naturligh
lagh medgifva), motte till efventyrs effterfölie, att ingen prestman
någhen tidt en erligh persone till echte hustru bekomme kunne.
Eller hvem ville gifve någhen prestman sin dotter i våld, ther
han viste tilforene, att både hon och begges theris barn schulle
blifve trengde ifrå hans effterlatne ägedeler, och andre hans
fren-der schulle gå till arfvet effter honom? Och skedde till visse, att
utaf slik utilbörlig lagh begynte clerkridt (emott then helge scrifftz
befalning) bedrifve och bruge sigh i all ukyskhet och orenligit
lefverne igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
