Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Norsk nationel historieskrifning. II. Af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
NILS HÖJER.
Dr Nielsens sakkunskap inom det historiska området är
äfven här i Sverige så pass allmänt känd, att den icke behöfver
något erkännande från min sida. Endast i ett par fall har jag
kunnat märka misstag eller förbiseende i fråga om de utgifna
handlingarnas rubricering. Sålunda kallar utgifvaren (Bidrag II,
sid. 422) en därstädes (sid. 448) intagen skrifvelse »Brev fra
Wirsén til Wetterstedt». Brefvet kan icke vara från Wirsén,
ty han kunde omöjligen yttra om de norska underhandlingarna,
att han ej kände deras omständigheter, då han ju själf var en af
underhandlarne. Brefvet är tydligen från Engeström till
Wetterstedt och utgör ett svar på dennes skrifvelse till Engeström af
den 11 nov.1). I »1814. Det overordentlige Storthing» (sid. 256)
menar utgifvaren ett bref från Adlersparre vara stäldt till »baron
Platen eller biskop Rosenstein». Det är dock omöjligt, att
Adlersparre kunnat bedja Platen »helsa sin hyggliga och kloka
konsistorienotarie».
Är således intet väsentligt att anmärka mot de sakliga
uppgifterna i nämda samlingar, kunde man dock med skäl hafva
önskat, att utgifvaren haft bättre tid att egna åt korrekturet,
särskildt af de på främmande språk intagna aktstyckena. Om
svenskan gäller väl som regel, att korrekturet är så godt, som
man med någon billighet kan begära af en utländing, men detta
är ej alltid fallet, och går man till de franska texterna, visar
det sig att noggrannheten här varit vida mindre. Då emellertid
dr Nielsen tyckes följa den principen att alltid trycka ett
aktstycke snörrätt, som det är skrifvet, med bibehållande af alla
dess fel, och en god del af ifrågavarande handlingar äro skrifna
af utländingar utan närmare insigt i franska språket, så är det
naturligtvis omöjligt att utan tillgång till handlingarna i detalj
afgöra, hvilka fel böra skrifvas på författarnes och hvilka på
utgifvarens räkning. Af vissa tecken att döma2) får dock den
senare taga en god del på sin lott. Mycket sällan äro dock
*) I Engestr. brefsamlingen i kungl, biblioteket. Just den punkt i
Wetterstedts bref, som Engeström här citerar och besvarar, finnes intagen i min bok,
Statsförbundet mellan Sverige och Norge sid. 8.
2) Man kan väl anse sannolikt, att ej Carl Johan skrifvit troupes cantonnés
för tr. cantonnées, défence för défense, c’est à dire för c’est dire, flibustiers för
flibustiers, contrairier för contrarier, des triomphes för de triomphes; se 1814,
sid. 104. Kanske komma felen på den första afskrifvarens räkning. I så
fall är det dock onekligen att gå för långt att visa en afskrift så mycken
hänsyn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
