- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjunde årgången. 1887 /
226

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Norsk nationel historieskrifning. II. Af Nils Höjer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

NILS HÖJER.

»Aussichten habe ich erhalten; doch dies under uns. Mehr
Schnack zu entgehen — daher habe ich es nicht gemeldet.
Indess ganz ohne Grund ist es nicht — denn ohne
Eigen-liebe man achtet und schätzt mich — in einera gewissen Lande,
von dem die Rede». Det tyckes af den naiva stolthet och
glädje, som fått sitt uttryck i detta bref, som vore de
författarens omedelbara intryck efter den första underrättelsen om västra
arméens planer, hvilka intryck varit honom för mäktiga att
ensam bevara, hvarför han skyndat att utgjuta dem i brödrens
sköte. Då man nu vet, att underrättelsen om de svenska
tronföljdsplanerna just denna dag blifvit Kristian August på två vägar
meddelade, genom Staffeldt och Darre, så synes all inre
sannolikhet tala för, att detta var första gången, som ett dylikt förslag
till Kristian August framstäldes.

Yid redogörelsen för händelserna den 8—10 mars tager
författaren ock både Adlersparres och Ankarsvärds intyg till godo;
men han förmenar, att ett hemligt förstånd funnits mellan de
respektiva arméernas befälhafvare, som bestämde såväl
Adlersparres marsch som Kristian Augusts hastiga tillmöteskommande.
Det är emellertid ingen grund till ett dylikt antagande.
Adlersparre var dels öfvermodig dels med hänsyn till stämningen i
Norge alltid i högsta grad sangvinisk, hvilket tillräckligt
förklarar det djärfva steg han tog. Hans och Sveriges lycka gjorde,
att just vid denna tid omfattade Kristian August och grefve
Wedel en skandinavisk politik och drömde om Sveriges förening
med Danmark-Norge under Fredrik VI:s spira, hvilket såsom
författaren sjelf anmärker,1) tillräckligt förklarar det steg de
togo. Men så hänsynslöst och oförsigtigt handlade de svenske
revolutionsmännen, att de i stället för att nära dessa
förhoppningar å norrmännens sida afklippte dem, såsom framgår af
Staf-feldts andra rapport till Kristian August, i hvilken det heter:
»Det synes ikke, som om man ønsker nogen förening med os.»
På någon annan förening än den under Fredrik VI kunna dessa
ord omöjligt syfta, ty för det första önskade man verkligen
högre än alt annat å svensk sida en separat förening med Norge,
för det andra afvisade Staffeldt Ankarsvärds antydningar i denna
riktning på ett sätt, som tydligt tillkännagaf, att sådana planer
voro honom fullständigt främmande, och för det tredje omtalar
han i en senare rapport svenskarnes önskningar att få Kristian
’) A. st. sid. 225 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 27 22:19:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1887/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free