Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Norsk nationel historieskrifning. II. Af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK NATION EL HISTORIESKRIFNING.
253
J den första af de noter, som Kristian Fredrik den 13 juli
öfverlemnade till kommissarierna och som utgjorde ett svar på
deras gemensamma not af den 7:e i samma månad, innehållande
en uppfordran att nedlägga kronan i stortingets händer och låta
besätta fästningarna Fredrikstad, Fredriksten och Kongsvinger
med svenska trupper, erbjuder han sig att öfverlemna
unionsfrågan till stortingets afgörande och att låta utrymma Fredrikstad
och Fredriksten och landet intill Glommen. I en bifogad
skrifvelse af samma dag medgaf han, att ifrågavarande fästningar
finge besättas af de allierade makternas trupper.1) I en tredje
not begäres stormakternas garanti för stilleståndsvilkoren. Själfva
förslaget till stillestånd upptager ock dessa i noterna nämda
vilkor, och det framgår af Kristian Fredriks olika utkast till
stilleståndsartiklar, att han förnyade gånger varit inne på den
tanken att låta på vissa vilkor besätta fästningarna med svenska
trupper. Men härvid reste sig Ëidsvoldslagen som ett
oöfverstig-ligt hinder: de allierades trupper kunde möjligen af en välvillig
tolkning uppfattas som hjälptrupper mot fiendtligt öfverfall under
stilleståndet, men omöjligen så de svenska.
Som grund för den blifvande föreningen föreslog prinsen
slutligen för kommissarierna, att konungen af Sverige skulle på
förhand antaga konstitutionen af den 17 maj med de modifikationer,
som föreningen gjorde nödvändiga och som blifvit föreslagna i ett
bifogadt exemplar af grundlagen, »eller ock med de förändringar,
som stortinget komme att begära och som Hans svenska majestät
ville medgifva8), alt under de fyra allierade makternas garanti».
Det har sitt stora intresse att se, huru Kristian Fredrik och
hans norska statsråd före kriget tänkte sig föreningen mellan
Sverige och Norge. Detta inhemtas dels af ofvannämda grund-
’) Af Kristian Fredriks Bagbog sid. 168 framgår, att statsrådet intet haft
att invända häremot, då det därstädes af Kristian Fredrik föreslogs, men att
Collett och Hegermann efteråt »gjorde föreställningar», sedan prinsen redan
munt-ligen gjort kommissarierna detta anbnd. Statsråden, som i sak varit ense med
sin konung, hafva således efter all sannolikhet efteråt kommit att närmare tänka
på Eidsvoldslagens gg 25 och 32:–»ingen fremmede krigsfolk, undtagen
Hjøelpetropper mod fiendtligt Overfald, maa inddrages i Riget uden Storthingets
Samtykke» och »finder noget Medlem af Statsraadet at Kongens Beslutning er
stridende mod Statsformen — —, er det Pligt at gjøre kraftige Forestillinger
derimod–».
2) I Berlinexemplaret af dessa »bases d’union» har Mårtens vid denna
punkt anmärkt, att den blifvit utesluten, »emedan den svårligen skulle antagas
af Sverige och leda till långdragna förhandlingar». K. F:s Bagbog sid. 175 an-
gifver, att prinsen lofvat Mårtens att stryka uttrycket med »de Forandringer, som
Rigsdagen fandt nødvendige».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
