Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖDDA BIDRAG TILL 8VENSKA STATSSKICKETS IIISTORIA. 299
skiljaktigheter finnas, dem därjämte till samtliga Riksståndens
behandlande anmäla. Förena sig därefter samtliga Riksstånden
om ett enahanda utlåtande, hvile det till slutligt antagande eller
förkastande på tid och sätt, som ofvan föreskrifne äro. Blifva
åter något Stånds tankar i någon eller några delar skiljaktiga
från de öfrigas, och samma Stånd sig icke efter de öfriga’ fogar,
varde Konstitutions-Utskottet genom val af Riksståndens plena
till slutelig jämkning förstärkt till ett antal af tjugu personer af
hvarje Stånd, hvilka genoin samfäld, icke efter Stånd anstäld,
omröstning skiljaktigheterna förena, och det dymedelst
fullständigt beredda utlåtande hvile sedan till Riksens Ständers
afgörande, såsom ofvan sagdt är.» *)
Utskottet framhöll i sitt memorial vigten af att denna fråga
blefve en af de första, som vid nästa Riksdag afgjordes, på det
man ej skulle vara i saknad af en oomtvistelig regel rörande
sättet för besluts fattande i öfriga vid denna eller föregående
Riksdagar beredda grundlagsfrågor, och i sin proposition af den
28 mars 1815 rörande uppskof med afgörandet af de hvilande
grundlagsfrågorna undantog Kongl. Maj:t särskildt denna.
Likasom Utskottet ansåg nämligen Kongl. Maj:t det vara nödvändigt
att snart få ett stadgande rörande detta ämne till stånd, »dels för
att fylla en brist, som ännu i Grundlagarne förefunnes, dels för
att ’i en framtid’ förekomma en för deras bestånd vådlig
tydning.» 2) Vigten af denna frågas snara afgörande framhölls ock
af Konstitutions-Utskottet vid 1815 års Riksdag. I sitt utlåtande
om nyssnämda Kongl. Proposition, afgifvet den 10 april 1815,
yttrade det, att det hade »trott det ej kunna sättas i fråga»,
att de grundlagsfrågor, som möjligen kunde upptagas till
afgörande, innan det nu ifrågavarande förslaget blifvit af Konung
och Ständer antaget, borde behandlas efter § 56 R.F., »tagen i
oskiljaktigt samband» med § 81. Utskottet trodde sig dock böra
fästa Ständernas uppmärksamhet därpå, att »till följe af det
obestämda i föreskrifterna, när de användes på grundlagsfrågors
afgörande, och blott med afseende på de anledningar det kunde
gifva, att genom olika meningar om Grundlagens förstånd
Riksens Ständers beslut kunde stadna utan kraft», det vore af högsta
vigt, att förslaget till tillägg till § 56 R.F. först företoges till
afgörande. Utskottet fann sig tillika böra påpeka, att om detta
’) Se Bih. t. Rikast. Prot. 1812, III, s. 1672 f.
2) Bih. t. Rikast. Prot. 1815, I, s. 508 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
