Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia, IV. Sättet för Riksaktens antagande 1815. Af Oscar Alin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖDDA BIDRAG TILL 8VENSKA STATSSKICKETS IIISTORIA. 7
R.»F. rörande Konungens myndighetsålder, dels att de efter »en
noggrann pröfning» af hvad så väl genom den Kungliga
Propositionen, som genom Konstitutions-Utskottets däröfver afgifna
betänkande blifvit framstäldt, förenat sig om följande beslut:
l:o »att frågor om konstitutionela förhållanden emellan
Sverige och Norge icke äro af den beskaffenhet, att de behöfva
till annan Riksdag hvila, utan genast kunna afgöras»;
2:o »att de föreningsstadganden, som i afseende därpå göras,
böra uti en särskild, frän Svenska och Norska konstitutionerna
afskild, Riksakt upptagas ocli utfärdas»;
hvarjemte de bifogade en af Konstitutions-Utskottet uppsatt
»redaktion» af de beslut, som Ständerna, enligt hvad nyss är
nämdt, hade fattat rörande »grunderna» för dessa stadganden1).
Meningen var nämligen den, att Kongl. Maj:t i enlighet
med dessa af Ständerna beslutna grunder skulle låta utarbeta
förslag till Riksakt och sedan förelägga det för Ständerna och
Storthinget. Omedelbart efter beslutet om nu nämda
skrifvelsen aflåtande väcktes emellertid på Riddarhuset motion om att
Konstitutions-Utskottet skulle få uppdrag att författa förslaget till
Riksakt. Denna motion blef efter , att hafva förordats af
Regeringens målsman på Riddarhuset, friherre Wetterstedt, den 22 maj
bifallen af Adeln8), i hvars beslut de öfriga Stånden instämde.
T följd häraf afgaf Konstitutions-Utskottet den 20 juni ett
förslag till Riksakt, uppgjordt i öfverensstämmelse med de beslut
om dess innehåll, som Ständerna den 8 maj hade fattat. Detta
förslag blef den 22 juni, utan bordläggning — således i strid
med § 49 R.O. — och utan diskussion, antaget af Adeln,
Presteståndet och Bondeståndet, hvilka pa samma gång —
Presteståndet, såsom det vill synas, till och med innan beslutet om
förslaget till Riksakt hunnit fattas! — godkände
Expeditions-Utskottets förslag till den skrifvelse, hvarmed förslaget till
Riksakten skulle öfverlemnas till Kongl. Maj:t. Detta skrifvelseförslag
bifölls samma dag äfven af Borgareståndet, som däremot ej
alldeles obetingadt godkände förslaget till Riksakt, utan förklarade
sig anse, att ett tillägg borde göras till en af dess paragrafer
(den, som handlade om Tronföljare val et). Då emellertid de öfriga
Stånden förklarade sig icke kunna frångå sitt redan gifna full-
’) Bih. t. Riksst. Prot. 1815, III, 281 f., 279 f., 286 f. och Rydin,
Föreningen mellan Sverige och Norge, Bil. N:r XXIV.
2) R. o. Ad. Prot 1815, III 453—6, 656—7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
