Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖDDA RID RA Q TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA. 321
regeringen skulle bestå af »tio ledamöter från hvartdera Riket,
nämligen från Sverige: de tvänne Statsministrarne, sex Stateråd
och Hofkansleren samt vid Svenska måls behandling den
föredragande Statssekreteraren, eller, när Norska mål föredroges, en
af de Svenske Statssekreterarne vexelvis efter ålder i tjensten;
och från Norge: Norske Statsministern och de tvenne Statsråd,
som voro i Stockholm, sex vare sig ordinarie eller särskildt
tillförordnade Statsråd, som vid tillfällen af tronledighet eller under
Konungs minderårighet af den i Norge varande Regering bland
dess egna ledamöter utsåges, samt af en Statssekreterare, som af
bemälta Regering, äfven, i ofvan anförda fall, utnämdes».
På sådant sätt ansåg sig Utskottet hafva förenat
bestämmelserna om Interimsregeringens sammansättning, så vidt frågan
rörde den Svenska afdelningen däraf, med Svenska
Regeringsformens bestämmelser om Statsrådets sammansättning, då det
enligt §§ 39—42 af denna Grundlag förde styrelsen i Konungs
ställe. Läser man § 42 R.F. till slut, så finner man
emellertid, att sammansättningen af Interimsregeringens Svenska
afdelning i alla fall stod i direkt strid med Grundlagens »tydliga»
bestämmelse. Andra momentet i nämda paragraf stadgade
nämligen: »Uti alla de fall, hvarom föregående fyra §§ (39—42)
handla, skola samtlige Statssekreterarne i Statsrådet vara
närvarande och rösta». Statssekreterarnes antal var enligt § 6 R.F»
fyra; men enligt den föreslagna bestämmelsen skulle endast en
bland dem ega säte och stämma i Interimsregeringen:
Med afseende på det af Norska Storthinget framstälda
förslaget, att »Svenska Statsrådet»? — ett uttryck, som af Utskottet
uppfattades sa, som om därmed menades de Statsrådsledamöter,
som icke sutto i Interimsregeringen1), — skulle, i fråga om målens
beredning och afgörande, till Interimsregeringen intaga samma
ställning, som Norska Regeringen i Kristiania, ansåg sig
Utskottet böra anmärka, »att for ärendenas beredning i vår
Grundlag finnas bestämda föreskrifter, som ingalunda stå att förena
med detta förslag, att mindre vigtiga mål endast af en del af
det eljest vid ifrågavarande tillfällen med Konungslig makt
styrande Statsrådet skulle kunna afgöras. Till fullkomligt antagande
kunde det således af Utskottet ej anmälas, men väl trodde
Utskottet ett nytt förslag kunna upprättas, som, jämte sin enlighet
0 Jfr Rikast, skrifvelse af den 23 juli 1815: Bih. t. Riksst. Prot., V,
4, s. 57.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
