Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia, IV. Sättet för Riksaktens antagande 1815. Af Oscar Alin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖDDA BIDRAG TILL 8VENSKA STATSSKICKETS IIISTORIA. 323
behandling af Svenska grundlagsfrågor voro stadgade; nu behöfde
nian ej mer frukta, att något dylikt skulle ifrågasättas, — och
grundsatsen lemnades i förgätenhet.
Så fullkomligt hade dock ej Utskottet glömt den grundsats,
som det förut med sådan ifver hade förfäktat, att det, såsom
Kongl. Maj:t tydligen hade tänkt sig såsom möjligt, föreslog, att
den ifrågasatta paragrafen skulle erhålla en sådan lydelse, att
Riksakten äfven i Sverige skulle erhålla karakter af Grundlag.
Det alternativa förslag, som Utskottet i enlighet med Kongl.
Maj:ts önskan hemstälde, att Ständerna måtte till Storthinget
framställa, rörde i följd däraf endast den blifvande Riksaktens
7:de paragraf1).
Utskottets betänkande inkom till Stånden den 21 juli, bifölls
dagen därpå af alla Stånden utan den ringaste diskussion, och
den 23 juli godkändes skrifvelse2) i ämnet till Kongl. Maj:t.
Att Ständernas beslut skulle utfalla på detta sätt, var med
sådan visshet beräknadt, att redan innan det hunnit fattas en
afskrift af Konstitutions-Utskottets betänkande skickades till
Norge och den 27 juli af Ståthållaren meddelades Storthinget.
Visserligen hade Rikets Ständer, hette det i hans skrifvelse,
ännu icke därom fattat beslut, men då det vore att »förmoda,
att detta ej skulle bli skiljaktigt från Utskottets betänkande», så
skulle det sannolikt bidraga till en hastigare slutbehandling af
saken, om den Storthings-Komité, som skulle förbereda den,
genast kunde taga Utskottets betänkande under öfvervägande,
för att desto snarare kunna förelägga sitt utlåtande, då Svenska
Ständernas beslut, »som dagligen kunde väntas», ankomme till
Kristiania3). På detta sätt blef det möjligt för Storthinget att
samma dag som Ständernas beslut, jämte Konungens proposition
om dess godkännande, blef Thinget meddeladt, för sin del
besluta i frågan4). Detta beslut blef rent bifall till de af
Ständerna föreslagna förändringarna, och de båda representationerna
hade således rörande Riksaktens innehåll fattat samma beslut.
Den 6 aug. 1815 gafs åt detta beslut Konungens sanktion. I
») Bih. t. Rikast. Prot. V, 3, s. 2050—9.
*) Bih. t. Riksst. Prot V, 4, s. 54—61.
s) Skrifvelsen åtföljdes af följande Postscriptum: »I detta ögonblick ingår
officiel underrättelse, att Sveriges Ständer den 22 d. m. enstämmigt hafva bifallit
Konstrations-Utskottets betänkande, och att Ständernas beslut i behörig form
kommer att afgå från Stockholm senast den 25 d. ra.»
4) Storth. Forhandl. 1815—16, I, 279-98.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
