- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjunde årgången. 1887 /
351

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖFVER8TELÖJTN. JOH. PBINTZ VID CHEMNITZ1 KAPITULATION ÅR 1640. 351

Till allt detta fogade sig en annan omständighet, som icke litet
bidrog till den slutliga utgången. Stadens borgare trädde tillsamman
och omkring 300 af dem kommo till Printz och läto förstå, att de
visserligen gerna sågo, att han envist ville försvara sig och icke
begärde ackord, men menade, att han snarare därigenom störtade deras
hustrur och barn, hem, egendom och allt i största elände och förlust.
Dock skulle han icke fästa sig därvid, ty de ville sjelfve försvara
allt sitt. Upplysningsvis meddelade de äfven den underrättelsen, att
staden åtskilliga gånger varit belägrad, men aldrig eröfrad genom
storm. Ehuru en gång 20 kompanier legat där inne, hade dessa
ingått på ackord.

Printz började nu inse, att ryttarne icke längre kunde hålla sig;
de skulle utan tvifvel vid en stormning blifva tagne eller nedhuggne.
Fienden hade icke behöft skjuta brèche, ty grafvarne voro torra och
murarna låga, så att den kunde komma in i staden, hvar den ville.
Att besätta 9och försvara stadens stora omkrets med ett par hundra
ryttare var omöjligt, ty när den ena porten var besatt, så voro de
andra tomma. Allt detta visste dessutom fienden ganska väl, ty den
kunde se och observera allt från det närbelägna, höga berget. Sjelf
ansåg Printz, att, om han haft något fotfolk till sitt förfogande, det
varit en möjlighet att längre kunna hålla sig. Afiösningar hade då
kunnat verkställas, och genom muskötelden hade han kunnat förhindra
anläggandet af approcher. Vattnet i grafven hade då kunnat. längre
behållas samt fienden till och med afskräckas från att attackera. Nu
hade han endast att förfoga öfver 46 musköter och knappast någon
karl, som kunde sköta dem. Af krut fans ej mer qvar än 1
centner, som dock icke kunde begagnas till musköterna, emedan det
var för groft.

Printz beslöt sig altså för ackord och lemnade kaptenlöjtnanten
Arvid Gyllencornett såsom gislan. Emellan fursten och Printz
uppsattes 8 ackordspunkter af följande innehåll:

l:o. Printz skulle afträda staden Chemnitz och fursten inrymmas i

den utan vidare undantag;
2:o. Regementets standar skulle utan gensvar lemnas qvar;
3:o. Alla hästar vid regementet utom de som behöfdes under vägen
för officerarne, samt gevär, pistoler, sadlar och trumpeter skulle
qvarlemnas;

4:o. Alla officerare och gemene, som hörde till regementet, skulle

blott få medhafva sina sidogevär och packningar;
5:o. Ingen officer eller gemen skulle mot sin vilja tvingas att
underhållas vid truppen i mer än tre år;
6:o. Regementet skulle öfver Elbe vid Torgau, eller hvarest
kurfursten af Sachsen ansåg det beqvämast, med konvoj följas ända
till gränsen och åt stiftet Halberstadt. Uuder marschen skulle
det åtnjuta fritt underhåll med nödtorftig proviant;
7:o. Alla fångar, som de kejserlige hade och som tillhörde det
svenska regementet, skulle utbytas emot så väl kejserlige som
kursachsiske;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1887/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free