Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda Meddelanden och Aktstycken - Öfverstelöjtnant Joh. Printz med Vestgöta ryttare vid Chemnitz’ kapitulation år 1640. Af Otto Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSTELÖJTN. JOH. PRINTZ VID CHEMNITZ1 KAPITULATION ÅR 16 40. 355
skåpet reste sig, gick i gevär och hindrade ryttarne att komma fram
p& gatorna.
4. jr. Efter borgarena begynte göra uppror, hvarför vände
sig icke öfverstelöjtnant Printz emot dem?
Sv. Under det att han hade musketerare qvar, hade han alltid,
natt och dag, 50 ryttare till hast på torget för borgarenas skull. Men
sedan musketerarne tagits ifrån honom och han blef belägrad, måste
han med ryttarne besätta både portarne och muren, och enligt
mönsterrullan hade han ej mer än 234 ryttare qvar. Hade han vändt sig
emot borgarena, hade dessa dock varit honom för starka, då han
samtidigt hade fienden emot sig sig på andra sidan muren. Han
kunde icke försvara sina poster emot fienden, mycket mindre skydda
sig emot borgerskapet, i synnerhet som ryttarne voro utmattade,
emedan de i fem dygn hade legat på post.
5. fr. När ban såg borgerskapet blifva så upproriskt, hvarför
hade han då icke tillförene gjort det obeväradt?
Sv. Det hade både öfvervaktmästaren, när han låg där, och
han sjelf, sedan han kom dit, vinlagt sig om, men borgarena hade
sina bästa gevär gömda och när de begynte göra uppror, voro de
alla väl beväpnade.
6. fr. Hvarföre hade han ej i ackordet gjort upp att få
behålla standaret och ryttarnes hästar, när han inneslutit bagaget i
ackordet?
Sv. Han hemstälde till alla rättskaffens kavalierer att döma,
huru gärna han skulle hafva gjort det. Han hade erbjudit sig att lemna
så väl bagage som mycket annat i sticket, blott han kunde få
behålla standaret. Men fienden svarade honom att äfven om han ville
gifva en tunna guld för hvarje standar, så kunde de ej stå till svars
därför hos generalissimus. Beträffande bagaget, som han utbekommit,
bestod det af sju rustvagnar, från hvilka fienden afstod, emedan de
tillhörde svenskar, som förhållit sig tappert. Fienden hade försäkrat,
att om de haft tyskar att göra med, ej en enda man undsluppit.
7. fr. Om ej staden Chemnitz var af sådan beskaffenhet, att
den kunde behållas utan musketerare och med endast ryttare till
försvarare ?
Sv. Det var omöjligt; han hade i aug. 1639 100 musketerare
hos sig, när Hatzfeld med 5 à 6,000 man kom antågande i afsigt att
anfalla staden och taga de 200 centner krut, som förvarades därstädes.
Fältmarsskalken Banér hade då sjelf ansett honom icke vara behjälpt
med dessa musketerare, utan befalde öfverste Bauer att understödja
honom med flere sådana. Denne skickade honom en major med 80
musketerare.
8. fr. När nu fästningen således olyckligen var kommen
i fiendens händer, hvarför reste inte öfverstelöjtnanten då straxt till
fältmarskalken och lemnade honom en muntlig relation?
Sv. När han kom till Aschersleben med folket, var han sinnad
att resa med öfverste Bjelke till fältmarskalken, men ansåg sig icke
kunna lemna sin trupp, då han var så godt som ensam med den, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
