Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Allmän verldshistoria af G. Weber. Tredje svenska upplagan öfversedd, tillökt och delvis omarbetad af O. Sjögren. Anm. af A. H—ld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
ÖFVER8IGTER OCH GRANSKNINGAR.
Att göra en sådan i detalj tillåter oss dock hvarken tid eller
utrymme, och för Öfrigt ligger det utom vår kompetens. Yi skola
därför inskränka våra anmärkningar till det, som vi anse mest
förtjena att påpekas.
Hr Sjögrens beläsenhet är stor, men icke förty föredrager han
ofta äldre arbeten framför nyare, äfven om dessa åtnjuta stort
anseende. Att förklara detta är lätt då det gäller hans bearbetning,
men mycket svårt då det gäller hans egen historia. Äfven då det
ligger i öppen dag, att han känner den nyare forskningens resultat,
föredrager han icke så sällan att följa åsigter som äro föråldrade.
Detta visar sig i synnerhet i hans behandling af den äldsta historien,
ej blott i afseende på Egyptens,. utati ännu mer i afseende på
As-syriens och Babyloniens historia. De lärde hafva nog häri många
afvikande meningar, men i fråga om sistnämda båda land äro dessa
ej så svåra att komma tillrätta med, som när de röra Egypten.
Så vidt vi känna, torde väl nu mera Lenormants åsigt, att ett
turanskt folk bodde i Eufratdalen före kusehiterna, vara allmänt
antagen, likaledes att kaldeerna äro semiter och icke arier. I sin egen
historia nämner hr Sjögren visserligen turanerna, men fasthåller vid
sin åsigt om kaldeernas ariska ursprung.
I sammanhang härmed anse vi oss äfven böra påpeka, att det
icke hade varit olämpligt att i ett populärt arbete framhålla, i hvilket
samband våra namn på veckans dagar stå med de namn babylonierna
gåfvo dem. Professor E. Tegnér har ju i sitt förträffliga lilla arbete
»om kilskriften» uppvisat detta. Likaledes hade det icke heller varit
ur vägen att framhålla, huru långt egypterna utvecklat bokstafsskrift^.
De hade ju gjort undan mycket för fenicierna, hvilka hr Sjögren i
sin bearbetning tillerkänner äran af bokstafsskriftens uppfinning. För
öfrigt är det icke endast på dessa ställen hr Sjögren låter
kontinuiteten i kulturutvecklingen gå förlorad, utan detta händer rätt ofta.
Behandlingen af Greklands historia förefaller oss i det hela vara
god, om också ett och annat kan vara att anmärka mot hvad som
säges om de äldsta skedena af densamma. En något klarare och
utförligare framställning af Athens och Spartas författning hade också
varit önskvärd, men författningar tyckas icke särdeles intressera hr
Sjögren.
Vidare kunna vi ej heller underlåta att anmärka bristen på
konsekvens i stafningen af de grekiska person- och ortnamnen. Så t. ex.
får man se Croesus, Koröbos, Dionysius, Speusippos, Demetrius
Ptolemaios, samt eget nog Plataia, Athen och äfven Pirains, Peiraieus,
Euboea.
För vår del tro vi, att det varit lämpligast att behålla de latinska
namnen. Den stora allmänheten torde knappast sentera den realism,
som söker gifva sig uttryck i rent grekiska namn och ändelser.
Äfven vid behandlingen af medeltiden tyckes hr S. mera ha
rådfrågat gamla arbeten än nya. Detta gäller i synnerhet om
skildringen af folkvandringen, af germanernas äldsta samhällsskick samt
framför allt af feodalisinens uppkomst och utveckling. Hvarken Waitz*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
