Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Jesper Svedbergs lif och verksamhet. Af H. W. Tottie. Anm. af P. Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
ÖFVER8IGTER OCH GRANSKNINGAR.
förtjenster de ega i teckningen af den dugande mannens bild väcka
de desto lifligare begär att få veta mera om honom.
Doc. Tottie har också satt sig en mera omfattade uppgift före
än någon af hans föregångare. Knappast torde ett enda område af
urkundssamlingar, som kunna skänka upplysningar i ämnet, vara af
honom lemnadt oundersökt. Mången synpunkt för ett riktigare
bedömande af Svedberg har också kommit i dagen; så t. ex. synes
möjligheten att försvara Svedbergs hållning gent emot Karl XII hafva
blifvit större, sedan uppmärksamheten blifvit fäst på åtskilligt af hvad
här andrages.
Hvad angår författarens bruk af sina källor samt hans
kyrkohistoriska förtjenster öfverhufvud må erinras därom, att arbetets förra
del, som utgifvits 1885, blifvit väl vitsordadt såsom prof för docentur
samt att båda delarne tillsammans förklarats från skriftställareskapets
sida ensamma medföra tillräcklig kompetens för kyrkohistorisk
professur i Upsala. Bland sakkunnige hafva funnits de båda män, hvilka
under de senaste årtionden varit den kyrkohistoriska vetenskapens
högsta målsmän i Upsala och Lund. Doc. Totties arbete öfver
Svedberg är således af intresse äfven i den delen, att det kan sägas
utgöra en gradmätare på den kyrkohistoriska teologiens ståndpunkt
hos oss i vår tid.
Det kan dock möjligen icke anses vara ur vägen att äfven
anmälaren tillåter sig ett eget omdöme, om också endast i allmänhet.
Allraförst synes här böra lemnas rum för uttalandet af en liflig glädje
däröfver, att en ung man, som gifvit så godt hopp om sig, i tidiga
år påbörjat grundliga forskningar i svenska kyrkans historia och,
såsom det försports, vill egna sig åt denna särskilda del af sin
fakultets vidsträckta område. Den svenska kyrkan har väl icke varit utan
sina brister och dessa större än mången af hennes vänner vilja medge.
Men bristerna hafva aldrig varit så stora, som hennes vedersakare
mången gång föreställa sig. Fastmer är den svenska kyrkans historia
ett föremål, som väl är vardt vetenskapsmannens ädla möda. I alla
händelser, för att förstå oss sjelfva i den närvarande tiden och för att
fatta vår uppgift för den framtid, som stundar, måste vi känna vår
forntid: detta gäller lika mycket i fråga om den fosterländska kyrkan,
som i fråga om den fosterländska staten.
För det andra synes här böra lemnas plats åt ett ej mindre
lifligt erkännande af den anspråkslösa redbarhet, som utmärker
författarens arbete från dess begynnelse allt intill slutet.
Anspråkslösheten synes oss dock stundom hafva gått alltför långt, ja
stundom likna ett undseende för att Öfverträffa föregångare på samma
arbetsfält.
Hit räkna vi, att författaren någon gång alltför säkert litat på
andras uppgifter i afseende på till ämnet hörande detaljpunkter, t. ex.
i hvad som säges om begrafningsliturgien.
Hit räkna vi vidare, att han i fråga om kyrkotukt, om ortodoxism.
pietism och rationalism stannat vid de af honom anförda arbetena,
och icke.inlåtit sig på en del såväl äldre som nyare skrifter, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
